Ända sedan slutet av 2017 har jag följt utvecklingen av det som brukar kallas för den maltesiska kryptolicensen. Målet från Maltas sida är att etablera sig som ”the blockchain island”. Jag har följt utvecklingen av eget intresse då jag är vd för Trijo som siktar på att lansera Sveriges första riktiga kryptobörs med målet att vara fullt reglerade, förhoppningsvis på Malta. Men jag har också intresserat mig för Malta som journalist för vår nyhetssajt Trijo News.
Som ett steg i att ansöka om den maltesiska licensen har Trijo anlitat maltesiska jurister som hjälper oss med ansökan, men jag har också själv läst varenda rad lagtext som de maltesiska myndigheterna har publicerat. Jag har också besökt Malta och personligen träffat representanter för MFSA, myndigheten som ansvarar för licensen, för att ge min feedback på vad licensen borde täcka och hur den borde vara utformad för att passa branschen. Så här långt har hela upplevelsen varit väldigt positiv. Jag har haft en bra känsla av att Malta verkligen vill göra saker schysst, säkert och rätt.
Men förra fredagen släppte MFSA den tredje och sista delen av den regelbok som ska gälla för de som vill ansöka om licensen. När jag, tidigt på lördagsmorgonen dagen efter, läste igenom lagtexten insåg jag att drömmen om att Malta ska bli ”the blockchain island” förmodligen aldrig kommer att bli verklighet. I alla fall inte på det sätt hela kryptobranschen hade hoppats på. Missförstå mig inte, jag är fullt medveten om att lagtexten som publicerades bara är ett förslag och att själva tanken är att de olika aktörerna i branschen nu ska komma med ytterligare respons. Problemet är bara att skillnaden mellan vad branschen förväntar sig och vad lagförslaget faktiskt säger är på tok för stor.
Primärt är det två stora problem som ställer till det. Låt oss börja med det första: i dokumentet finns information om vad som kommer att krävas av kryptobörser när man noterar nya kryptovalutor. Sådana regler är direkt nödvändiga, men som lagtexten är utformad nu kommer det bli i princip omöjligt för stora aktörer som till exempel Binance att följa reglerna. Om regelboken blir verklighet kommer Binance och andra stora kryptobörser med många olika coins och tokens bli så illa tvungna att ta bort en stor del av de kryptovalutor de i dag erbjuder handel i.
Jag tror inte att detta är ett alternativ för dem. Om du frågar mig tror jag att regelboken bara kommer att göra att de flyttar vidare till något nytt land med regleringar på gång, förslagsvis Bermuda eller Bahamas. Dessa två har nämligen uttryckt sig positivt gällande kryptovalutor.
Problemet med noteringar är dock inte ett problem för Trijo. Vi har medvetet väntat med att starta upp vår börs för att kunna vara reglerade från dag ett. Detta har vi gjort för vår egen säkerhet, men framför allt för att våra kunder ska kunna känna sig trygga med att vi sköter oss. Detta har dock gjort att vi är ganska flexibla och kan anpassa oss efter de krav som ställs på oss från myndigheternas sida.
”Licensen kommer med ett kapitalkrav på hela 7,5 miljoner kronor”
Det andra problemet är dock betydligt mycket svårare för oss att hantera (förutsatt att det blir en del av kraven för att vi ska få licensen), och kan mycket väl vara tungan på vågen som avslutar vår resa till Malta redan innan vi har hunnit ansöka om licensen. De maltesiska myndigheterna har nämligen skrivit in ett kapitalkrav i regelboken, och det kapitalkravet är satt till hela 7,5 miljoner kronor. Det låter kanske inte så mycket, speciellt inte i kryptobranschen, men för en liten ännu ej lanserad kryptostartup är det omöjligt mycket. Det är helt enkelt inte realistiskt att tro att vi ska kunna resa den typen av summor i riskkapital innan vi har fått en licens för att bedriva den verksamhet vi vill bedriva.
Jag pratar dagligen med både riskkapitalbolag och ängelinvesterare just nu och de flesta är mycket positiva till att investera i Trijo. Nästan alla säger dock att de kräver att vi är ordentligt reglerade för att de ska vara beredda att ta risken.
Det innebär alltså att vi fastnar i någon form av moment 22: vi behöver 7,5 miljoner kronor för att kunna ansöka om den maltesiska kryptolicensen, men för att få in 7,5 miljoner kronor till bolaget krävs det att vi redan har licensen. Jag vet ärligt talat inte hur vi ska kunna komma runt det dilemmat.
Detta kommer dock inte stoppa oss från att lansera vår kryptobörs. Inte på långa vägar. Det finns gott om andra länder inom EU som redan i dag erbjuder olika typer av kryptolicenser som gott och väl täcker våra behov. Jag erkänner gärna att det länge såg ut som att den maltesiska licensen skulle komma att vara både genomtänkt och välformulerad, men om den kommer med en prislapp på 7,5 miljoner kronor, en årsavgift på som lägst 250 000 kronor och riktigt höga juristarvoden nöjer vi oss gärna med någon av de andra licenserna.
När jag började skriva den här krönikan var arbetsrubriken ”Jag är besviken på den maltesiska kryptolicensen”, och det är verkligen så jag känner mig. Besviken.
Hela kryptobranschen har tålmodigt väntat på att den här licensen ska lanseras, men med facit i hand bidde det bara en tumme. En licens som varken kommer att locka stora och etablerade företag eller små startups. Så bygger man inga blockkedjeöar.
Totte Löfström
Vd för Trijo
—
Vill du skicka in en debattartikel till oss? Mejla den till info@trijo.co.
