Arbetet påbörjades 2017 och 700 miljoner kronor budgeterades för detta. Nu, 2023, kan vi konstatera att hela projektet lagts ner utan något alls att visa upp och att alla pengar och arbetstimmar gått till spillo. Som anledning anges bl.a. att FI haft kritik, men då denna är hemligstämplad vet vi inte alls vad detta kan tänkas vara.
Inte första projektet som läggs ner
Idag (25/4) skriver även DI om hur ett annat gemensamt storbanksprojekt avseende kundkännedom, Invidem, lägger ner och att deras idé om att ”samla in och ta betalt för kunddata” sannolikt visade sig vara omöjlig redan från början. DI skriver att ”det inbyggda konkurrensförhållandet i praktiken omöjliggjort den ursprungliga visionen”. Slutnotan för detta magplask uppges till omrking 600 miljoner kronor.
Med ovanstående kan vi konstatera att det är enormt komplext att få till ett internationellt betalsystem, trots att det i detta fall avser såväl begränsad geografisk omfattning och ett tämligen begränsat antal deltagande aktörer. Man har även tillfört en stor budget och lagt otroligt många arbetstimmar på saken, men alltså ändå slutat i magplask.
Bankgirot förblir alltjämt ”spjutspetsen” i det svenska betalsystemet efter 60 år. Kanske kan vi till hundraårsjubileumet se våra svenska ekonomiska giganter till storbanker våga sig på ett nytt försök?
Bygg på Bitcoin
Till dess kan vi konstatera att bitcoin fungerat utmärkt hela tiden som arbetet med P27 pågick, för såväl stora som små överföringar, för alla i hela världen under dygnets alla timmar. I regel landar beloppet inom en timme och du kan under hela överföringen själva övervaka allt i realtid. Skickar man pengar med en bank verkar ju i regel ingen alls verkar veta exakt var pengarna finns tills de är framme eller återkommit.
Storbankerna försökte således uppfinna hjulet på nytt, dock en kraftigt försämrad version. Men inte ens detta rodde de i hamn, och kanske var det tur. Det är inte vågat att anta att det inte skulle överträffa de egenskaper hos Bitcoin som beskrivs ovan.
Bankernas infrastruktur är för övrigt i regel ett lapptäcke av gammal och ny teknik och kostnaden för att helt göra om detta är alltför hög för att någon ska våga föreslå det, så man silvertejpar och lappar och lagar istället det befintliga.
Med bakgrund av misslyckandet med P27 kanske inblandade aktörer till sist ska inse sina begränsningar vad gäller att kunna skapa ett nytt betalsystem. Konkurrerande privata affärsbanker har såklart inte incitament för att skapa ett så bra system som möjligt för användarna, utan vill såklart skapa ett system som skapar så mycket aktieägarvärde som möjligt för deras ägare.
Satoshi Nakamoto drevs av helt andra incitament och lyckades därför upptäcka det mest rättvisa, robusta och frantidssäkrade system för värdebevarande och -öveföring som någonsin existerat. Det är minst sagt imponerande och förtjänar snarast Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
