Strategy och Strive tillhör de bolag som finansierat sina bitcoinköp med eviga preferensaktier – instrument utan fast förfallodatum. Men modellen har en inbyggd spänning: ju fler aktier som ges ut, desto tyngre blir de löpande utdelningskraven.

Enligt en rapport från Fidelity Digital Assets har dessa instrument finansierat köp av omkring 136 000 bitcoin under de senaste 20 månaderna. Det motsvarar över 0,5 procent av det maximala utbudet för kryptovalutan.

Ny målgrupp av investerare

Fidelity uppskattar den bitcoin-fokuserade marknaden för preferensaktier till cirka 12 miljarder dollar. Eftersom instrumenten saknar fast förfallodatum minskar refinansieringstrycket, samtidigt som de lockar aktörer som söker avkastning snarare än direkt exponering.

Analytiker påpekar att eviga preferensaktier har öppnat dörren för traditionella ränteinvesterare, en grupp som spot-ETF:er inte har nått. Marknaden för börshandlade fonder väntas dock förbli den primära drivkraften bakom efterfrågan på sikt.

Utdelningar och återköp konkurrerar med köpen

Bara preferensaktien STRC från Strategy reste 7,5 miljarder dollar fram till slutet av juli 2026, enligt CoinShares analyschef James Butterfill. Aktien ger för närvarande en rörlig utdelning på omkring 12 procent, vilket innebär betydande återkommande kostnader.

Om kurserna faller under nominellt värde blir nya emissioner mindre lockande. Strategy lade nyligen 193 miljoner dollar på återköp av STRC, samtidigt som bolaget endast köpte 267 bitcoin under samma period, uppger Butterfill.

Återköpen dämpar framtida utdelningsbördor, men konkurrerar direkt med nya köp av kryptovalutan. Strategys buffert har gett ett visst skydd, men bolaget har redan behövt avyttra en del bitcoin för att klara sina utdelningar.

Cyklisk förstärkningseffekt

Skillnaden mot spot-ETF:er är tydlig. Fondinflöden ökar fondens innehav automatiskt, medan preferensaktier ger ledningen frihet att styra över kapitalet. Inlösen i fonder kan minska efterfrågan men lämnar inga framtida utdelningskrav.

Flera bedömare varnar därför för att preferensaktierna förstärker marknadscykeln. De underlättar stora förvärv i starka marknadsklimat, men kan bli en tung belastning så fort sentimentet vänder och finansieringsvillkoren försämras.