Kontantanvändningen i Sverige fortsätter att rasa, och enligt Riksbankens mätningar genomfördes bara 5 procent av de senaste köpen med fysiska sedlar eller mynt. Om betalningsmarknaden helt digitaliseras utan en statlig motsvarighet finns en risk att kronan tappar mark till mer tillgängliga och smidiga utländska betalningsalternativ.
Lagstiftning tar lång tid
En statlig utredning kom under 2023 fram till att behovet av en digital valuta var för litet. Riksbankens vice riksbankschef Per Jansson framhåller dock att förändrade betalvanor och säkerhetsrisker motiverar en ny analys. Centralbanken vill därför att politikerna inleder lagstiftningsarbetet omgående, då förberedelserna beräknas ta minst fem år.
Även om Riksbanken ännu inte formellt har fattat beslut om en lansering varnar ledningen för långsiktiga konsekvenser. Om utländska stablecoins eller den planerade digitala euron tar över betalningsflöden kan det bli betydligt svårare att styra den svenska penningpolitiken och upprätthålla den finansiella stabiliteten.
Beredskap vid kriser
Utöver konkurrensen från privata kryptotillgångar ses projektet som en viktig beredskapsåtgärd. Vid framtida elavbrott eller störningar i telenätet skulle en digital krona kunna erbjuda betalningar i offlineläge. Sverige kan även komma att utnyttja infrastrukturen bakom den digitala euron, som tidigast kan lanseras under 2029.