Broberg har skrivit avhandlingen ”Konsten att skapa pengar”, är redaktör för ”En samhällsvetenskaplig introduktion till bitcoin och kryptovalutor” och forskar just nu på det svenska betalsystemets historia. Han är också en av få som lyssnat på samtliga 130 tidigare avsnitt av podden – något som började med att en vän frågade honom om råd om kryptovalutor 2020.

– Då gav jag en liten föreläsning på några minuter om varför jag inte tyckte att han skulle göra det, säger Broberg.

Sedan hejdade han sig, gick hem och började läsa på. Investerat har han fortfarande inte gjort. Däremot beskriver han bitcoin som ett par glasögon: kan man tillräckligt mycket om det kan man ta på sig dem och se något annat i samtiden.

”Pengar är som nycklar”

Standardsvaret på vad pengar är – betalningsmedel, räkneenhet, värdebevarare – räcker inte, menar Broberg.

– Jag har inga problem med att det är något som vi använder pengar till. Men jag tycker ofta att det inte riktigt förklarar vad pengar gör och hur pengar uppstår, säger han.

Den fjärde punkt han saknar är att pengar är en standard för att uttrycka skulder. Alla finansiella instrument handlar enligt honom om en osäker framtid, och att äga pengar är att sitta på en implicit fordran på den framtiden.

Därav bilden av pengar som nycklar.

– Om jag har en nyckel så är inte den värd någonting i sig själv. Men vad den gör, det är att den möjliggör någonting, säger Broberg.

Poängen är att en av pengars kärnfunktioner, i hans läsning, är att låsa ute andra – att försäkra sig om att framtida resurser går till en själv och inte till någon annan.

Privata pengar har alltid dominerat

Bilden av pengar som något staten ger ut är enligt Broberg en dålig beskrivning av de flesta pengar som faktiskt används. I Sverige fick enskilda banker rätt att ge ut egna sedlar på 1830-talet. När Riksbanken kring sekelskiftet 1900 fick monopol på sedelutgivning slutade de privata bankerna trycka kontanter – men effekten blev att bankkontona i stället växte i betydelse.

Historiskt har det aldrig varit antingen eller, menar han, utan alltid ett statligt och ett privat lager parallellt. Sunda ekonomier är de som hittar en rimlig balans däremellan.

Han sträcker ut begreppet privata pengar längre än de flesta – aktier är också en form av pengar som företag själva ger ut.

– Elon Musk är världens största pengatryckare, säger Broberg, med hänvisning till hur väl han lyckas sälja in en osäker framtid.

”Trustless är en problematisk formulering”

När samtalet kommer in på bitcoin invänder Broberg mot ett av kryptovärldens mest använda ord. Förtroende försvinner inte, det flyttas.

Han skiljer på funktionsförtroende – att jag litar på att jag kan använda det – och systemförtroende, som handlar om tekniken och strukturen runtomkring. De som tar till sig bitcoin är, enligt honom, personer med hög tilltro till teknik och till sin egen förmåga att hantera den, i kombination med misstro mot staten.

– Så jag skulle säga att det inte är frågan om att inte ha förtroende. Utan det är frågan vad man har förtroende för, säger han.

Han är också skeptisk till att taket på 21 miljoner är den styrka många bitcoinägare ser i det. Problemet med stabilitet över lång tid är enligt Broberg att det uppstår en obalans mellan ekonomin och pengarna. Han tar guldmyntfoten i slutet av 1800-talet som exempel: Sverige hade bland världens snabbaste tillväxtsiffror, och det var de privata skulderna som blev den dynamiska kraften. I USA, där man höll hårdare i penningmängden, ledde deflationstrycket till starka sociala motsättningar när bönderna inte kunde kompensera sig för fallande priser.

– Jag tror inte att någon lösning på det är att tro att man kan ha ett finansiellt lager som är helt fast när vi har en ekonomi som ändå rör sig, säger han.

Programledarna invänder att inflationen fungerar som en ventil just eftersom löner är trögrörliga nedåt, och att bitcoins tak är ett svar på den skuldfinansierade tillväxt som ledde fram till finanskrisen. Broberg kontrar att de riktigt stora kriserna – finanskrisen i Sverige i början av 90-talet, it-bubblan, dagens AI-bolag – snarare drivs av avregleringar och tekniska genombrott än av en långsam ökning av penningmängden.

Tulpanerna ut, derivaten in

Den slitna jämförelsen med den holländska tulpanmanin avfärdar Broberg direkt. Det första han säger till studenterna på sin finanshistoriska kurs är att anledningen till att vi fortfarande pratar om tulpanerna är att det är en bra historia – inte att det var en särskilt stor bubbla.

Den parallell han föredrar är derivatmarknadens framväxt på 70- och 80-talet, och dessförinnan aktiebolagsformen, som i Sverige fick sin första lag 1848. Nya finansiella innovationer öppnar möjligheter att organisera ekonomisk aktivitet – och bär samtidigt med sig nya former av instabilitet och hävstång.

Som tillgång ser han inte bitcoin som varken en ren teknikaktie eller ett rent guld. Korrelationen med Nasdaq finns där, men inte fullt ut, och det är just avvikelsen som gör den intressant i en portfölj.

– Om det var så att bitcoin bara rörde sig som Nasdaq-index så vore det helt meningslöst. Då kunde man bara köpa Nasdaq, säger Broberg.

Framåt ser han två huvudspår: antingen realiseras guldnarrativet och bitcoin blir en stabil, tråkig ankartillgång som folk har lite av – eller så fortsätter uppgången och tillgången blir riskdelen i portföljer, även hos AP-fonder och andra institutioner.

På programledarnas invändning att stablecoins redan konkurrerat ut bitcoin i länder med svaga institutioner, där USDT på Tron är det som faktiskt används, svarar han att det kan stämma – om inte bitcoin fyller guldfunktionen. Då kan det finnas plats för båda.

Frågan tillbaka: ”Är inte bitcoin fiat?”

Traditionsenligt får gästen ställa en egen fråga, och Broberg går rakt på ett ord som används dagligen i bitcoinkretsar.

– I mitt huvud är bitcoin fiat, säger han.

Resonemanget: går man på definitionen att fiatpengar är pengar utan inneboende värde uppfyller bitcoin den perfekt. Enligt Broberg gör i själva verket alla pengar det, guld inkluderat. Han menar också att den vanliga berättelsen – att fiat började när Bretton Woods föll i början av 70-talet – är en knasig historieskrivning, eftersom alla typer av pengar bygger sitt förtroende på en berättelse snarare än på inneboende värde.

Programledarnas svar: fiat betyder per dekret, och det som avses i bitcoinsammanhang är pengar som staten kräver in skatt i och backar upp med våld. Samtidigt menar de att bitcoin har ett inneboende värde i att vara ett globalt monetärt nätverk skyddat av en enorm mängd energi.

Någon full enighet nås inte – men frågan konstateras vara tillräckligt vass för att grubbla på i några dagar.

Om två veckor spelas Bitcoinpodden in i Helsingfors under bitcoinkonferensen BTCHEL, och podden återgår därmed till sitt vanliga schema med avsnitt varannan vecka.

Hela avsnittet – nummer 131 av Bitcoinpodden – finns att lyssna på HÄR.