Forskare vid Blockstream, däribland forskningschefen Jonas Nick och kryptografen Mikhail Kudinov, har offentliggjort en säkerhetsanalys för signatursystemet SHRINCS. Förslaget har tagits fram som ett utkast till ett förbättringsförslag för nätverket, en så kallad BIP.
Utvecklarna söker nu granskning och återkoppling från externa ingenjörer, kryptografer och protokollutvecklare. SHRINCS bygger på hash-baserad kryptografi med SHA-256, vilket gör att säkerheten vilar på samma beprövade metoder som Bitcoin redan förlitar sig på i dag.
Två olika vägar för transaktioner
Systemet erbjuder två olika sätt att signera transaktioner. Det ena alternativet är tillståndsbaserat och mer kompakt, medan det andra är tillståndslöst. Den tillståndslösa metoden kräver betydligt större datamängd men minskar riskerna för felaktiga implementeringar i plånböcker.
Det tillståndsbaserade alternativet förlitar sig på engångsnycklar. Om en plånbok råkar återanvända samma tillstånd kan en angripare förfalska signaturen och stjäla användarens medel. Plånboksutvecklare måste därför hantera tillstånden ytterst noggrant så att misstag omöjliggörs för slutanvändaren.
Större signaturer hotar nätverkets kapacitet
Jonas Nick understryker att plånböcker automatiskt måste växla över till den tillståndslösa metoden om det minsta tvivel uppstår kring tillståndsräknaren. Samtidigt medför de tillståndslösa signaturerna en helt annan utmaning: de kräver extremt mycket mer utrymme på blockkedjan.
Dagens Schnorr- och ECDSA-signaturer i Bitcoin tar upp mellan 64 och 71 byte. Som jämförelse kräver SHRINCS tillståndsbaserade signaturer mellan 548 och 4 619 byte, medan den tillståndslösa varianten uppgår till hela 5 777 byte.
Oro för rusande transaktionsavgifter
Om signaturerna blir mångdubbelt större ryms betydligt färre transaktioner i varje block. Det riskerar att driva upp avgifterna och minska antalet människor som kan använda nätverket – något som Nick menar kan undergräva det Bitcoin i grunden erbjuder sina användare.
Arbetsgruppen bakom SHRINCS, som även stöttas av organisationer som Brink och OpenSats, arbetar vidare med optimeringar med hjälp av AI-baserad forskning. Nätverkets framtid mot kvanthotet hänger nu på hur ekosystemet ställer sig till dessa tekniska kompromisser.