Trijo News har flera gånger tidigare skrivit om det hajpade fenomenet “non-fungible tokens” (NFT:er).
NFT:er är tillgångar på en blockkedja (oftast ethereums) vars usp är att de bara kommer i ett begränsat antal (ibland så få som ett exemplar). Detta har gjort att tekniken har blivit populär att använda som en sorts äkthetsbevis för digital konst.
En konstnär som använder tekniken är norrmannen Kjetil Golid, som har dragit in riktigt mycket pengar genom att sälja NFT:er, rapporterar den norska finanstidningen Dagens Næringsliv.
Började lägga upp sina verk på NFT-plattform
För två år sedan började den norska konstnären – som också arbetar som systemutvecklare – intressera sig för NFT:er.
Han bestämde sig för att börja skapa egna verk med tillhörande äkthetsbevis och lägga upp dem till försäljning på plattformen Art Blocks, som säljer NFT-verk.
För ett år sedan fick Kjetil Golid kontakt med en konstkurator som sett hans verk på Twitter och Instagram och satte honom i kontakt med ett schweiziskt galleri.
– Det var då människor började uppmärksamma verken jag lagt ut till försäljning som NFT:er, förklarar han för Dagens Næringsliv.
Kan jämföras med fotbollskort
Totalt har Kjetil Golid sålt 600 NFT-verk för motsvarande sammanlagt 1,4 miljoner kronor.
Något speciellt är att bilderna sålts i paket där köparna inte har vetat vad det är som de har betalat för (även om de med största sannolikhet har sett tidigare bilder av den norske konstnären).
Processen kan jämföras med fotbollskort, där köparna betalar för ett paket utan att veta vilka spelarkort det innehåller.
Även om Kjetil Golid dragit in mycket pengar på att sälja sina NFT:er är det inget mot vad de dragit in på andrahandsmarknaden – där han får fem procent i royalties på varje försäljning.
– I efterhand har dessa bilder sålts för nästan tio gånger så mycket, säger han.
Expert varnar för falska transaktioner
Torbjørn Bull Jenssen, vd på det norska kryptoföretaget Arcane Crypto, är överlag positiv till NFT som teknik.
Han varnar dock för att brist på insyn i marknaden kan leda till bedrägerier där vissa aktörer driver upp sina egna priser genom att köpa verk av sig själva.
– Det blir ett gratis sätt för någon som har mycket pengar att köpa ett verk och sedan skapa falska transaktioner till höga priser för att skapa hajp, säger han till Dagens Næringsliv.
