Liknande exempel finns i Afrika, där kryptovalutor används för att bygga företag och skapa ekonomiskt oberoende. I länder som Nigeria och Kenya har utbildningsinitiativ för kvinnor gjort det möjligt att ta emot betalningar, spara pengar och driva entreprenörskap utan att behöva gå via banker eller mellanhänder. För många är detta den första kontakten med digitala finanslösningar och ett steg mot ekonomisk inkludering.
Även i Latinamerika har kryptovalutor fått en betydande roll, särskilt i länder som Venezuela, där hyperinflationen urholkat värdet av lokala valutor. Där använder kvinnor digitala valutor för att skydda sina besparingar och köpa nödvändigheter som mat och medicin – inte för spekulation, utan för överlevnad.
Samtidigt finns risker. Kryptovalutor är volatila, och skyddet för användare är ofta svagt. Men för kvinnor i länder med repressiva regimer, svaga institutioner och diskriminerande lagar kan de innebära skillnaden mellan ekonomisk exkludering och personlig frihet.
I kontrast till Sverige, där de flesta har bankkonto och ekonomisk trygghet, visar dessa exempel hur samma teknik kan få helt olika betydelse beroende på samhällsmodell. För vissa blir krypto ett investeringsverktyg – för andra en väg till självständighet och värdighet.