Under ett möte för partiets högsta ledare antogs nyligen en resolution som beordrar utredare att slå till mot mutbrott som genomförs via virtuella valutor, gränsöverskridande kapitalflöden och blockkedjeteknik. Detta innebär dock ingen lagändring, eftersom handel med kryptovalutor redan är strikt förbjuden på det kinesiska fastlandet.
Fokus hamnar i stället på tjänstemän, deras anhöriga och mellanhänder som försöker gömma undan tillgångar i digitala mynt eller på utländska bankkonton. Resolutionen pekar särskilt ut personer som agerar bulvan åt makthavare, samt avtal där före detta tjänstemän kliver in i näringslivet efter pensionen.
Offentliga blockkedjor försvårar dolda mutor
Även om vissa försöker dölja otillåtna medel med krypto, visar offentliga register ofta motsatsen. Eftersom överföringar sparas permanent kan transaktionskedjor kartläggas långt i efterhand.
Ett uppmärksammat exempel är Yao Qian, tidigare chef för centralbankens institut för digitala valutor, som utreddes under 2024. Han ska enligt uppgifter ha tagit emot 2 000 Ethereum i mutor redan 2018. Myndigheterna lyckades spåra transaktionerna mellan olika plånböcker och hittade slutligen konton som kontrollerades under falska namn.
För att effektivisera jakten vill ledningen nu etablera en särskild plattform baserad på stordata som övervakar maktutövning och spårar förskingrade tillgångar som förts utomlands.
Ökad kontroll över teknikbolag
Dokumentet ställer också högre krav på privata bolag. Partiet kräver en starkare intern närvaro hos internet- och plattformsföretag, där lokala partiavdelningar ska styras hårdare uppifrån. I statliga koncerner och finansiella institutioner måste partikommittéer granska viktiga affärsbeslut i förväg.
För kryptomarknaden i stort innebär beskedet inte några nya direkta begränsningar, då förbudet redan under 2026 utökades till att omfatta stablecoins och tokenisering. Samtidigt fortsätter Peking att satsa på inhemsk, statskontrollerad blockkedjeteknik inom ramen för sina långsiktiga ekonomiska planer.