Iran legaliserade Bitcoin-mining 2019 som en del av nationens strategi för att i första hand kringgå internationella sanktioner.
Genom att utnyttja subventionerad energiproduktion kunde regimen bygga upp en betydande miningsektor och använda även Bitcoin för sitt auktoritära system.
Under 2020–2021 uppskattades Iran till exempel som mest stå för omkring 4–5 procent av den globala hashraten.
Modellen betydde att licensierade miners i praktiken sålde utvunnen Bitcoin till centralbanken, som i sin tur använde tillgångarna för betalningar utanför det traditionella banksystemet.
Hur påverkas kryptomarknaden?
De senaste attackerna från USA och Israel mot Iran påverkar dock kryptomarknaden främst genom subjektiv riskaptit och känslor.
Historiskt tenderar Bitcoin att inledningsvis handlas som en riskfylld tillgång vid geopolitisk oro, vilket kan leda till kortsiktiga prisfall och ökad volatilitet.
Ett eventuellt bortfall av iransk hashrate skulle inte vara systemkritiskt för Bitcoin-nätverket, eftersom mining idag är såpass geografiskt spridd.
Däremot kan konflikten påverka energipriser globalt. Det gäller även fallet att stigande olje- och elpriser kan höja produktionskostnaderna för miners, vilket i sin tur kan skapa press på mindre aktörer och bidra till ökad osäkerhet i sektorn.
Vad betyder kriget för investerare?
För investerare innebär situationen att kortsiktig volatilitet är sannolik, medan de långsiktiga fundamenta för Bitcoin förblir oförändrade.
Kriget påverkar kursen genom ökad osäkerhet globalt snarare än genom att förändra nätverkets struktur.
När militära spänningar eskalerar tenderar kapital att tillfälligt söka sig bort från riskfyllda tillgångar. Det kan leda till snabba rörelser, likvidationer i derivatmarknaden och högre volatilitet även i stora kryptotillgångar.
Situationen kräver därför en medvetenhet om att marknaden kan reagera starkare på rubriker än på verkliga och strukturella förändringar.
