Trijo News har tidigare rapporterat om svenska privatpersoner som stoppats från att köpa kryptovalutor.
I slutet av november kunde vi till exempel berätta om 26-åriga Simon Dahlgren i Stockholm som ville köpa bitcoin hos den amerikanska kryptobörsen Coinbase, men som då nekades att genomföra köpet av Swedbank.
Men det är inte bara svenska bankkunder som vill köpa kryptovalutor som verkar få sina transaktioner stoppade.
Nyligen rapporterade Sveriges Radio att svenska företagare som vill få betalt för sin export till Ryssland nekas av de svenska bankerna – i många fall utan en förklaring om varför.
Vissa företag och privatpersoner har till och med fått sina bankkonton uppsagda, bland annat en företagare i Haparanda med två bolag som nu valt att stämma Swedbank.
Stoppade betalningar
Nu pekas ytterligare en svensk bank ut som väldigt strikt när det gäller att släppa igenom transaktioner för svenska företagare som har relationer med Ryssland. Det är Handelsbanken som under hösten ska ha stoppat betalningar till bland annat svenska Babybjörn i Ryssland.
– Vi blev alldeles konfunderade över varför pengarna kom tillbaka, säger Ulf Grönlund, återförsäljare för svenska Babybjörn i Ryssland, till SR.
Handelsbanken hänvisade till en intern policy och lagen om penningtvätt, men enligt Ulf Grönlund ville banken inte ta del av hans verifikationer för transaktionen.
Problemen växte och till slut drabbades Ulf Grönlund privat. Trots att han hade varit kunde i Handelsbanken i 35 år fick han sitt konto uppsagt.
Finansinspektionen: Bankerna har stor frihet
Enligt SR vill Handelsbanken inte uttala sig i frågan, utan hänvisar till banksekretess.
Samtidigt säger Finansinspektionen att svenska banker har stor frihet när det kommer till att stoppa och stänga ner transaktioner och bankkunder som de anser misstänkta.
– Det är upp till bankerna att se till att de känner sig trygga med kunden och de transaktioner som kunden gör, och kan de inte det säger också regleringen att de inte ska ha relationen eller genomföra transaktionen. De behöver egentligen inte motivera det, med utgångspunkt i penningtvättsregleringen, säger Åsa Thalén, chef för operativa risker på Finansinspektionen, till SR.
