Allt fler artificiella intelligenser utför självständiga transaktioner för att köpa data och beräkningskraft. Samtidigt bygger dagens finansiella lagstiftning fortfarande på att en människa manuellt godkänner varje enskild överföring. Detta skapar en svårlöst juridisk lucka kring vem som egentligen bär ansvaret, rapporterar BeInCrypto.
Rapporter från BeInCrypto Intelligence visar att miljontals småtransaktioner via protokollet x402 redan genomfördes under sensommaren 2026. Trots marknadens tidiga skede reagerar traditionella finansaktörer med skepsis. Storbanken JPMorgan har exempelvis spärrat externa assistenter från kundkonton, då vd:n Jamie Dimon varnat för riskerna med självstyrande system.
Föråldrade lagar saknar svar
Gällande regelverk i USA ger ytterst begränsad vägledning. Den centrala konsumentskyddslagen skrevs redan 1978 utifrån förutsättningen att en person styr transaktionerna. Den nyare GENIUS Act ställer visserligen krav på utgivare av stablecoins, men reglerar inte digitala agenter som hanterar pengarna. Det är därmed oklart vem som betalar om en agent bokar fel resa.
Vyara Savova vid European Crypto Initiative anser att blockkedjor kan erbjuda en heltäckande lösning. Eftersom tekniken kombinerar säkra betalningsvägar, identitetshantering och ett gemensamt förtroendelager i samma system, kan den överbrygga klyftan som dagens finansiella infrastruktur lider av.
Nollkunskapsbevis förenar ansvar och integritet
Juristen Anja Blaj Zajc menar att man inte behöver välja mellan personlig integritet och juridiskt ansvar. Lösningen stavas så kallade nollkunskapsbevis (ZK-proofs), som bekräftar fakta utan att röja den underliggande informationen.
Ett sådant kryptografiskt bevis kan juridiskt intyga att en fysisk person står bakom agenten och hålls ansvarig. På så vis slipper användaren exponera sin fulla identitet gentemot varje enskild handlare på internet.
Nya krav på transparens i Europa
Även i Europa skärps kraven på öppenhet. Det brittiska överhusets ledamot Lord Chris Holmes betonar att det alltid måste framgå tydligt när och hur artificiell intelligens används. Holmes har tidigare lagt fram lagförslag på området.
Inom EU ställer AI-förordningen sedan augusti 2026 krav på att leverantörer tydligt deklarerar om en användare interagerar med en AI. Regelverket saknar dock fortfarande bestämmelser kring hur handlare ska verifiera vem som ligger bakom en automatiserad betalning.
Tills lagstiftare har täppt till denna brist lär bankerna hålla dörrarna stängda för externa AI-lösningar. Blockkedjebaserad verifiering med nollkunskapsteknik framstår därför som experternas främsta metod för att garantera ansvarsutkrävande.