Vad händer om kryptorevolutionen leder till the Google of banks?

Vad gör vi när all makt över det finansiella systemet koncentreras hos en gigantisk, global aktör?

Bildkälla: Trijo News

Trijo News
info@trijo.co

KRÖNIKA. Totte Löfström, vd för Trijo: ”Jag tror att bankerna kommer att förlora väldigt mycket makt. Jag tror dock inte att makten kommer att gå till oss enskilda individer.”

ANNONS

Varje gång ny teknik uppfinns finns det personer som är negativa, ser en massa risker och som på olika sätt försöker att stoppa utvecklingen. Det hände när internet växte fram i mitten av 1990-talet, det hände när fildelning blev en grej i början av 2000-talet, och det händer i dag med kryptovalutor och blockkedjetekniken.

För det är så saker fungerar. När nya saker uppfinns finns det alltid de som känner sig hotade, oavsett om det är de stora mediehusen som i fallet med internet, skiv- och filmindustrin som i fallet med fildelning eller bank- och finansväsendet som i fallet med kryptovalutor. Det kan vara rädsla för att förlora makt och pengar eller rädsla för att den nya tekniken ska missbrukas.

På andra sidan står förespråkarna. De lovar guld och gröna skogar, förklarar hur makten kommer att fördelas på folket i stället för på de stora mediejättarna, hos skiv- och filmindustrin eller hos banker och finansgubbar.

Med hjälp av internet skulle vi få en värld där vem som helst kunde göra sin röst hörd bara genom att starta en blogg

När internet slog igenom brett var just detta en mycket omdebatterad fråga. Internetförespråkare drev tesen att makten dittills hade centrerats hos ett fåtal starka medieaktörer men att vi med hjälp av internet skulle få en värld där vem som helst, oavsett om man hade tillgång till mediernas plattformar eller ej, kunde göra sin röst hörd bara genom att starta en blogg och driva sin fråga.

Samma resonemang återkom sedan i fildelningsdebatten, inte minst i valrörelsen 2006 där fildelning växte till en av de största frågorna och blivande statsminister Fredrik Reinfeldt bland annat yttrade de bevingade orden ”vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration” – något man några år senare ändå bestämde sig för att göra.

Fildelningsförespråkarna lyfte gärna fram att fildelningen skulle demokratisera kulturskapandet: vem som helst skulle få möjlighet att skapa film och musik för att sedan distribuera den själv utan beroende av film- och skivbolagsjättar som Universal, Sony, EMI eller Warner. Dessa fyra jättar kontrollerade tillsammans 72 procent av den globala musikmarknaden 2005. Med hjälp av fildelningen skulle makten i stället gå till de enskilda kulturskaparna.

I dag vet vi hur det gick. Medierna förlorade förvisso en stor del av makten, men den gick inte till enskilda individer utan i stället fick vi gigantiska bolag som Google (med en marknadsandel på 90,3 procent) och Facebook (med en marknadsandel på 63,03 procent) som i princip ensamma styr vilken information vi ska konsumera.

Film- och skivbolagen förlorade makt, men den fördelades inte på kulturskaparna

Samma sak gäller fildelningen: film- och skivbolagen förlorade makt, men den fördelades inte på kulturskaparna. I stället koncentrerades makten till gigantiska bolag som Spotify (som har en marknadsandel på 42 procent), Youtube och Netflix (som tillsammans har en marknadsandel på 86,8 procent).

Du som läsare kan säkert gissa var jag är påväg. Samma resonemang i frågan om internet och fildelning hörs nu återigen om kryptovalutor och blockkedjor. Enligt förespråkarna, en grupp som jag i allra högsta grad är en del av, hörs ofta löften om ökad ekonomisk kontroll och frihet från bankernas bojor.

Och visst, jag tror att bankerna kommer att förlora väldigt mycket makt. Historien har lärt oss att de som för tillfället kontrollerar en bransch har svårt att ställa om när ny teknik kommer och förändrar allt.

Jag tror dock inte att den ekonomiska makten kommer att gå till oss som individer

Jag tror dock inte att makten kommer att gå till oss som enskilda individer. Historien har nämligen också lärt oss att ny teknik på en global marknad öppnar upp för en eller ett fåtal nya aktörer att växa tills de äger hela branscher.

Det är en farlig och problematisk utveckling när makt koncentreras hos ett fåtal stora aktörer, både när det gäller makten över informationen och makten över kulturen. Det är också problematiskt när det sker inom ehandelsbranschen som i fallet med Amazon (de har en marknadsandel på 61 procent, men över 90 procent inom vissa produktsegment).

Men vad gör vi när hela den finansiella makten koncentreras till ett eller ett fåtal globala bolag? Bolag som kanske inte ens har startats ännu, eller som saknar anställda och bedriver sin verksamhet från en källare fortfarande (förmodligen i Asien någonstans). Bolag som växer sig så stora att de står utanför lagar och regleringar.

Vad gör vi om kryptovalutor och blockkedjor leder till att vi får ett Google of banks som kontrollerar 90,3 procent av finansmarknaden?

Totte Löfström,
Vd för Trijo Exchange och för Trijo News

Följ Trijo News på FacebookTwitterInstagram och Youtube.

Dags att börja spara i bitcoin?

Hos Trijo får du Sveriges lägsta avgifter och går från registrering till bitcoin i plånboken på under 60 sekunder.

Andra nyheter

Namnlös design (14)
DALL·E 2024-03-26 12.25.05 - Visualize a scene representing a significant acquisition in the crypto market by a South American gold mining company
DALL·E 2024-03-26 11.29.41 - Create an image for an editorial piece about the London Stock Exchange starting a market for bitcoin and ether exchange-traded notes

Ta del av de senaste nyheterna.