Trots att bara omkring två procent av Moldaviens befolkning äger kryptovalutor rankas landet högt i globala adoptionsindex. Användningen drivs av ekonomisk osäkerhet och behovet av snabba gränsöverskridande betalningar – men de senaste avslöjandena visar att krypto också kan bli ett verktyg för politisk påverkan.
Enligt en rapport från blockkedjeanalysföretaget Elliptic ska plånböcker kopplade till den så kallade A7-gruppen, med kopplingar till den ryska statliga banken Promsvjazbank och den internationellt efterlyste oligarken Ilan Șor, ha mottagit omkring 8 miljarder dollar i stablecoin-transaktioner mellan början av 2024 och mitten av 2025.
Transaktionerna ska enligt rapporten ha finansierat appar som betalade aktivister och väljare för att stödja proryska partier.
Massiva razzior och växande oro i EU
I september 2025 genomförde Moldaviens antikorruptionsmyndighet över 30 razzior och grep flera personer kopplade till finansieringen av proryska rörelser. Myndigheterna uppger att pengar från Ryssland först skickats till kryptokonton, “tvättats” via stablecoins och sedan tagits ut i kontanter för att delas ut av kurirer – sammanlagt motsvarande cirka 540 000 dollar.
EU-vänliga politiker kräver nu hårdare reglering och internationellt samarbete kring kryptovalutatransaktioner. Samtidigt betonar analytiker att Moldavien fortfarande är starkt beroende av kontanter och remitteringar – pengar som arbetande moldavier i utlandet skickar hem, motsvarande omkring 15 % av landets BNP.
Ett vägval mellan öst och väst
Moldavien befinner sig i ett politiskt vägskäl. President Maia Sandu driver på för närmare EU-integration, medan oppositionen samlas kring proryska krafter.
Kryptovalutor har i det sammanhanget blivit ett oväntat politiskt vapen – både som ekonomiskt verktyg och som potentiellt redskap för påverkansoperationer.
Utvecklingen visar att kryptovalutor, trots sina tekniska möjligheter, kan bli ett redskap i kampen om demokrati och inflytande i länder där institutionerna är svaga.
