Under onsdagen publicerade Riksbanken en ekonomisk kommentar om riskerna med bitcoin och andra kryptovalutor. Även Finansinspektionen har tidigare gått ut och varnat för kryptovalutor.
I kommentaren, som är författad av Gabriel Söderberg, verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet, slås det fast att bitcoin inte är att likställa med ”vanliga” pengar. Riksbanken är också tydliga med att Söderberg själv står som avsändare av analysen, och att man som läsare inte ska tolka texten som riksbankens officiella ståndpunkt.
”Kontrolleras inte av en centralbank”
Förklaringarna som lyfts fram är att kryptovalutor inte kontrolleras av någon centralbank och därmed inte heller har någon stat som garanterar dess värde. Författaren skriver också att hög volatilitet gör att kryptovalutor inte har förutsättningar att fungera effektivt som betalningsmedel.
Denna kritik är på intet sätt ny, utan har framförts tidigare av myndigheter som Finansinspektionen, av höga bankchefer och av Avanzas tidigare sparekonom Claes Hemberg. Men i kryptokretsar har kritiken ofta avfärdats som irrelevant eftersom användningsområdena för kryptovalutor i dag omfattar mycket mer än att ”bara” vara tänkt som betalmedel.
Vidare drar Gabriel Söderberg slutsatsen att bitcoin och andra kryptovalutor inte kan sägas utgöra ett hot mot den finansiella stabiliteten i världen.
”E-kronan skiljer sig”
I den ekonomiska kommentaren berör författaren även Riksbankens förslag om att utreda möjligheterna att inför en digital variant av svenska kronor, den så kallade e-kronan.
Slutsatsen som dras är att en e-krona skulle skilja sig från andra kryptovalutor genom att ha en stat som formell utfärdare, samt att priset skulle vara knutet till värdet på den svenska kronan. Utifrån detta drar författaren slutsatsen att en e-krona skulle kunna fungera som ett effektivt betalningsmedel.
Detaljer kring hur en e-krona skulle fungera rent tekniskt berörs dock inte i den ekonomiska kommentaren.
