Att förstå hur man deklarerar sin kryptohandel är inte helt lätt. De senaste åren har flera svenskar upptaxerats av Skatteverket med flera miljoner kronor, och myndigheten verkar fortsätta granska svenska kryptohandlare.
En av alla svenskar som blivit granskad av Skatteverket är 34-åriga Linus Dunkers i Köping. Han berättar att han mellan åren 2014 och 2016 sålde bitcoin för totalt 19 miljoner kronor. Av dessa pengar gjorde han en vinst på minst två miljoner kronor under 2015 och 2016.
Tyckte reglerna var oklara
Enligt Linus Dunkers deklarerade han inte sina kryptoförsäljningar under 2014 och 2015 eftersom han ansåg att dessa gick under så kallad ”hobbyverksamhet” där vinster upp till 50 000 kronor per år är skattefria.
– 2016 fick jag entydiga instruktioner från Skatteverket att köp och försäljning av bitcoin skulle beskattas i inkomstslaget kapital, men det var fortfarande oklart hur handeln rent praktiskt skulle redovisas. Därför lämnade jag in min deklaration för 2016 med en kommentar om att komplettera min bitcoinhandel när det tydliggjorts hur det skulle redovisas, säger Linus Dunkers till Trijo News.
Faktum är att Linus Dunkers till och med var okej med att betala en eventuell straffavgift för att han inte deklarerade sin kapitalvinst i tid.
– Jag sköt på det, vilket kanske var fel av mig. Men jag hade för avsikt att göra eventuella rättningar vid ett senare tillfälle eftersom Skatteverkets uträkningsmetod där och då inte var applicerbar på min handel på Localbitcoins, säger Linus Dunkers.
”Jag sköt på det, vilket kanske var fel av mig”
Så långt inga konstigheter egentligen, förklarar Dunkers. Problemen kom i stället när han härom året blev granskad av Skatteverket.
Enligt Dunkers har han och ett fåtal andra personer blivit föremål för särskilda upptaxeringar av Skatteverket. Han menar också att myndigheten har räknat fel, vilket resulterat i att han åkt på att betala på tok för mycket skatt.
– Det jag har fått höra är att ett drygt 20-tal privatpersoner som handlat med bitcoin fått en ändrad taxering för perioden 2014, 2015 och 2016. Av dessa är det ett fåtal fall som alla hanteras av en och samma handläggare, och det är i dessa som Skatteverket har gått på med allt de kan, säger Linus Dunkers som menar att ett av dessa fall rör honom själv.
Två stora oenigheter
Linus Dunkers beskriver turerna i hans fall som många och krångliga, men att allt i grund och botten kokar ner till två stora oenigheter mellan honom och Skatteverket.
Den ena oenigheten, enligt Dunkers, handlar om att myndigheten inte har beviljat Dunkers bevisning för hur han har fått tag i sina bitcoin. Det har att göra med att han köpt dem kontant.
Konsekvensen blir att hans anskaffningsvärde, alltså det han köpte sina bitcoin för, räknas som noll hos Skatteverket, och att han därmed tvingas skatta på sin försäljning, snarare än på sin vinst.
– Det här är sjukt. Att inte få dra av kostnaderna för inköp är ju helt uppåt väggarna fel, säger Linus Dunkers.
”Det här är sjukt”
Den andra oenigheten handlar om att Skatteverket är av uppfattningen att Linus Dunkers bitcoinaffärer ska behandlas som så kallad näringsverksamhet i stället för som ren kapitalvinst. Enligt Dunkers har han dock bara köpt och sålt kryptovalutor för sina egna pengar och i privat regi, och sådan typ av försäljning har Skatteverket i andra sammanhang bedömt ska beskattas i inkomstlaget kapital.
– Jag vet vad som är kraven för att driva näringsverksamhet inom bitcoinhandel, och det är i stort sett bara Safello och Btcx som gör det i Sverige. Det handlar om krav på kundkännedom och policyer kring penningtvätt, saker som helt enkelt inte går att uppnå på Localbitcoins, säger Linus Dunkers.
Eftersom det är olika skatt på kapitalvinst och på inkomst av näringsverksamhet tvingas Linus Dunkers betala 60 procent i skatt i stället för 30 procent, alltså ännu en rejäl skattesmäll.
”Skatteverket går fram med en orimlig beskattning för att tvinga fram en rättsprocess”
Linus Dunkers menar att syftet med att Skatteverket driver hans och de andra fallen är att myndigheten vill ha prejudicerande domar gällande privat handel med kryptovalutor. Enda sättet att göra detta är att få någon att överklaga Skatteverkets beslut så ärendet kan prövas i domstol.
Att Skatteverket vill få detta prövat i domstol är i sig ingenting som Linus Dunkers tycker är konstigt. Det han vänder sig emot är att privatpersoner då riskerar att hamna i kläm.
– Skatteverket går fram med en orimlig beskattning för att tvinga fram en rättsprocess där vi måste överklaga eftersom alternativet är helt absurt. Jag tror ärligt talat inte att de som gjort prövningen själva tror på den här beskattningen. Det är inte rimligt. Ingen av dem har kunnat svara på den enkla frågan var mina bitcoin skulle kommit ifrån om inte från Localbitcoins, säger Linus Dunkers.
Henrik Kisterud, kontrollsamordnare på Skatteverket, kan inte uttala sig om enskilda pågående skatteärenden, men säger att myndigheten under 2018 upplevt att det varit problem med att många som deklarerat bitcoinhandel inte har tillräckliga underlag för köp som är gjorda långt bak i tiden. Han menar dock att det generellt är deklaranten som har skyldighet att komma med tillräckliga underlag för att visa vad denne vill ha avdrag för.
– Nu kan inte jag det här enskilda ärendet, men jag förstår att vi har gjort någon form av bedömning att den här kostnaden inte är tillräckligt styrkt. Då har man inget avdrag att göra helt enkelt. Det kan ju låta hårt i sig, men återigen: det ligger på deklaranten att visa kostnaden som man haft för ett avdrag som man gör i en deklaration, säger Henrik Kisterud till Trijo News.
Näringsverksamhet eller inte
När det kommer till huruvida någonting ska klassas som näringsverksamhet eller inte konstaterar Henrik Kisterud att det helt klart blir en högre beskattning om det handlar om inkomst av näringsverksamhet, men att omständigheterna i det enskilda fallet avgör hur det ska bedömas.
– Näringskriterierna är självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Nu kanske man tycker eller tror att kapitalhandel, spekulationsaffärer och handel med aktier är inkomst av kapital, men här måste vi ha gjort en bedömning att det inte är ren spekulationshandel, utan något mer. Handlar det om utåtriktad växlingsverksamhet har man blivit en växlingsperson i stället, alltså att man köper och säljer med ett vinstpåslag, säger Henrik Kisterud och tillägger:
– Och jag misstänker att det här lär bli prövat uppåt i rätten, så vi lär ju få ett svar på den frågan.
Personen i fråga menar att syftet med att ni driver ärendena är att Skatteverket vill ha prejudicerande domar gällande privat handel med kryptovalutor. Han påstår att Skatteverket går fram med en orimlig beskattning för att tvinga fram en rättsprocess för att testa regelverket. Finns det situationer där Skatteverket kan agera på det sättet?
– Så ser jag det inte, utan vi gör en bedömning i det enskilda fallet som vi har framför oss på bordet. Det finns ingen koppling till att vi nu vill driva ett ärende till högsta instansen, nej, det ser jag inte framför mig.
Om ni från Skatteverkets sida är osäkra på hur regelverket ska tolkas, och ni känner att ni vill pröva något i domstol, hur går ni tillväga då?
– Osäkra och osäkra. Det är klart att det kan finnas ärenden som handlar om nya företeelser, men vi gör alltid en tolkning utifrån de lagregler som vi har till förfogande för dagen. Det handlar inte om att vi vill driva en sak för att få prejudikat. Men det är klart, det kan ju hända att det är så nytt att vi också tycker det, men då är det väl bra att det blir prövat i slutändan, så att vi verkligen gjorde en rätt tolkning av lagen.
Men för att ett ärende ska prövas i domstol så måste en privatperson överklaga, eller hur?
– Ja, självklart är det så.
Om ni skulle tvinga fram en överklagan, finns det då inte en risk att privatpersoner hamnar i kläm, att det är de som personligen får betala priset för att ni vill testa regelverket?
– Jag förstår frågan, men nej, så känner jag inte att vi agerar. Det skulle ju kännas lite fult om vi gjorde det, om jag säger så, säger Henrik Kisterud.
En kamp mot klockan
Från början hade Linus Dunkers väntat sig en skatt på ungefär 1,5 miljoner kronor med de underlag som han lämnade in till Skatteverket, men i stället kom ett krav på att han skulle betala 8,5 miljoner kronor i skatt.
Trots att det beloppet halverades efter en dom i kammarrätten, där han fick uppskov på betalningen för skillnaden mellan kapital och näringsverksamhet, blev han ändå tvungen att betala 4,2 miljoner kronor till Skatteverket till den 27 december, något han inte lyckades med.
Nu har han till den 28 januari på sig att rätta till skulden på skattekontot innan den går över till Kronofogden.
– Min förhoppning är att lösa dessa 4,2 miljoner kronor med vanliga banklån, lån från familjemedlemmar och försäljning av aktier i mina bolag. Under 2019 kommer jag att söka hjälp från allmänheten och kryptocommunityt för att kunna driva vidare de rättsliga processerna, säger Linus Dunkers.
Det florerar många myter om hur man ska deklarera sina kryptovinster, och Trijo News har tidigare publicerat en guide för att hjälpa svenskar att göra rätt.
Läs också om de 20 svenskar som upptaxerades av Skatteverket efter handel med kryptovalutor.
