Kaj Linna är mest känd för att ha suttit i fängelse i 18 år för ett mord han inte begick. När han till slut släpptes efter resning i Högsta domstolen fick han ett skadestånd på 18 miljoner kronor, det största som betalats ut till en oskyldigt dömd person i Sveriges historia.
Men de senaste veckorna har 59-åringen från Krylbo varit föremål för tidningsrubriker av en helt annan anledning. Han har nämligen marknadsfört ett påstått kryptovalutaprojekt som enligt flera bedömare är ett bedrägeri.
Så fungerade Ojfan
Trijo News har pratat med Kaj Linna för att få hans syn på saken. Samtidigt har vi gjort en djupdykning i Hyperfund, företaget som han försöker locka nya medlemmar till.
När Kaj Linnas engagemang i Hyperfund först uppmärksammades var det via föreningen Ojfan, som han startade tillsammans med Daniel Theander. I denna förening erbjöds medlemmarna en 15-procentig avkastning på sina investerade pengar. Dessa vinster skulle i sin tur komma från föreningens investeringar i Hyperfund.
Enligt Kaj Linna var målet med föreningen att dela med sig av den – enligt honom – höga avkastningen från Hyperfund till låginkomsttagare i Sverige.
Efter att det skrivits om Ojfan i flera medier valde Kaj Linna att lägga ner föreningen på grund av den negativa uppmärksamheten. Han fortsätter dock att marknadsföra bedrägerianklagade Hyperfund. Han tycker också att han har blivit orättvist behandlad av de medier som har skrivit om verksamheten.
– Några journalister ringde mig och ville ha information om Ojfan. Jag svarade och sedan ser jag rubrikerna. Det är ju helt påhittat alltihop, säger han till Trijo News.
”Ett klassiskt ponzibedrägeri”
Trots att Kaj Linna har lagt ner Ojfan marknadsför han fortfarande Hyperfund. Men vad är det egentligen det för ett koncept?
Hyperfund kallar sin kompensationsplan för Hypercommunity och lovar sina medlemmar en avkastning på upp till 300 procent på gjorda investeringar. Dessa pengar betalas ut dagligen i något som kallas för Hyperpoints. För att få tillgång till denna avkastning måste medlemmarna göra en investering på minst 300 dollar.
Enligt siffror från sajten Behind MLM, som har granskat Hyperfund, ligger den dagliga avkastningen på 1,5 procent, eller 4,5 dollar om dagen. Att komma upp i tredubblingen av sin ursprungliga investering torde alltså ta ungefär 200 dagar.
Medlemmar kan sedan tjäna fler Hyperpoints genom att värva andra som också betalar inträdesavgiften. När en medlem vill ta ut sina pengar kan denne göra detta via tjänsten Hyperpay.
Totte Löfström, kryptoexpert och vd på den svenska kryptobörsen Trijo, menar dock att det inte är så enkelt.
– För mig ser det här ut som ett klassiskt ponzibedrägeri. Det är förvisso fullt möjligt att människor kan ta ut pengar just nu, men problemet ligger i att den enda inkomstkällan för hela konceptet är nya medlemmar som betalar avgifter. Det skapas alltså inget nytt värde i verksamheten, som det gör i legitima företag. När nya medlemmar slutar att signa upp sig kommer det inte några nya pengar in i företaget. Då kraschar pyramiden, säger han till Trijo News och fortsätter:
– Detta kanske kommer att ske om ett år, men det kan lika gärna hända i morgon. Då står investerarna där utan några pengar överhuvudtaget.
Tror på grundarna
Ett av Kaj Linnas främsta argument för Hyperfund, och anledningen till att han fortfarande arbetar med företaget, är att han tror stenhårt på Ryan Xu och Sam Lee, konceptets båda grundare.
– Ryan Xu är en bitcoinbiljonär, utan tvekan. Alla vet vem han är. Han har varit med och drivit utvecklingen från början. Och Sam Lee har jobbat med regeringar och företag världen över, säger Linna.
När Trijo News gräver efter information om de båda grundarna har vi dock svårt att hitta information som styrker bilden som Kaj Linna målar upp.
Ryan Xu var förvisso tidig med att investera i kryptovalutor, och har medverkat i en dokumentär om bitcoin som finns att se på Amazon Prime. Att han – som Kaj Linna säger – skulle vara biljonär, går inte att styrka. Han finns inte med på tidskriften Forbes lista över världens miljardärer.
Dessutom finns det en rad saker från Ryan Xus karriär innan Hyperfund som förmodligen kommer få en del potentiella investerare att dra på öronen åt sig.
Media Chain drog med investerarnas pengar
Ett exempel på detta är Media Chain, en kinesisk kryptovaluta för vilken han fungerade som rådgivare. När företaget bakom kryptovalutan samlat in motsvarande drygt 136 miljoner kronor via en så kallad ICO försvann grundarna från jordens yta, enligt en artikel från den kinesiska sajten 8btc.com.
– Han kan ha varit inblandad i något som hans kollega ville att han skulle vara med på. Och om denna kollega sedan drar med alla pengarna finns det ju inte så mycket Ryan Xu kan göra åt det, förklarar Kaj Linna händelsen.
Hcash blev stort under ICO-boomen
Men Media Chain är inte den enda bedrägerianklagade verksamheten som Ryan Xu har varit inblandad i. Ett annat är kryptovalutan hcash, där han samarbetade med Sam Lee, som nu alltså är hans parhäst i Hyperfund.
Hcash kom ut på marknaden 2017, under den så kallade ICO-boomen. ICO står för “initial coin offering” och är ett sätt för företag och projekt inom kryptobranschen att samla in pengar. Det hela går i korthet ut på att människor bjuds in att investera i en kryptovaluta innan den lanseras. När lanseringen sedan sker får de ett visst antal coins för sin investering.
Under 2017 var denna investeringsform mycket populär, och användes av flera nya kryptovalutor som hade som mål att utmana de stora bjässarna på marknaden, som till exempel bitcoin och ethereum. Ett av kryptoprojekten som använde sig av metoden mest framgångsrikt var hcash, som efter sin ICO rankades som världens 22:a största kryptovaluta sett till marknadsvärde.
Men precis som så många andra av kryptovalutorna som blev stora på det här sättet kan hcashs värderingsresa kanske bäst förklaras med uttrycket “upp som en sol, ner som en pannkaka”. Efter den initialt höga värderingen började nämligen priset på hcash att sjunka snabbt.
– Så var det för de flesta av ICO-projekten. Människor pumpade in pengar och sedan sålde grundarna av sina egna innehav när priset låg på topp, vilket fick kurserna att sjunka avsevärt. De som valde att stanna kvar förlorade på detta vis stora summor pengar, förklarar Totte Löfström.
Detta förfarande, i investeringsvärlden känt som “pump and dump”, var i den då väldigt oreglerade kryptovärlden knappast olagligt – och det var alltså inte heller något särskilt ovanligt.
Kopierade kod
På en punkt stack dock hcash ut från sina konkurrenter. Hela kryptovalutan, och dess underliggande blockkedjeteknik, var vid tiden för ICO:n nämligen en näst intill identisk kopia på ett annat kryptoprojekt.
Detta faktum uppmärksammades först på internetforumet Reddit av användaren “solar128”, som i en tråd från 2017 visar hur hcash hade kopierat nästan all av sin underliggande kod från en annan kryptovaluta vid namn decred.
Förmodligen är inte heller detta olagligt. Decred är nämligen byggd på öppen källkod, vilket betyder att vem som helst är fri att använda kod från projektet för att bygga egna lösningar.
– Däremot kan man ju ifrågasätta nödvändigheten i en kryptovaluta som inte är mer än en kopia på ett annat projekt, säger Totte Löfström.
Hcash finns fortfarande kvar. I dag är projektet dock långt ifrån sina forna höjder. För närvarande rankas kryptovalutan som världens 668:e största. För decred har det dock gått bättre, den rankas som nummer 68 på samma lista, enligt siffror från Coinmarketcap.
En kryptobörs uppgång och fall
Sam Lee är vd för det australiska konsult- och investeringsbolaget Blockchain Global Limited, där även parhästen Ryan Xu har varit inblandad. Detta företag har – precis som Linna säger – varit rådgivare åt olika regeringar och företag i frågor relaterade till kryptovaluta. Vad han inte nämner är att bolaget har varit inblandat i en stor härva, något som har uppmärksammats av den australiska tidningen Financial Review.
Mellan 2016 och 2020 drev Blockchain Global Limited kryptobörsen ACX. Till en början fungerade denna som den skulle: användare satte in pengar, köpte kryptovalutor, sålde dem och gjorde vinster eller förluster. Vinsterna kunde de plocka ut och föra över till sina konton.
Det sistnämnda slutade dock att fungera i december 2019, och en tid senare gick det upp för börsens användare vad som hade hänt: alla pengar hade gått upp i rök. Totalt förlorade ungefär 200 investerare motsvarande drygt 87 miljoner kronor.
Vad var det som hade hänt? Över ett år har gått sedan pengarna försvann, men ännu finns det inget egentligt svar på denna fråga. Sam Lee själv menar att han har blivit lika lurad som alla andra, och att ACX stal pengar även från sitt ägarbolag Blockchain Global Limited, skriver Financial Review.
Totte Löfström är dock skeptisk till denna förklaring.
– När det kommer till den här typen av bedrägerier, som kallas för “exit scams” är det allt som oftast personerna i toppen som sticker med pengarna. Jag har svårt att se att bolagets ägare inte skulle vara inblandade, säger han till Trijo News.
Svarar på anklagelser i dokument
Efter vår intervju skickar Kaj Linna ett dokument där Hyperfund svarar på många av anklagelserna som tagits upp av bland annat Behind MLM. Ingen av dessa punkter lyckas dock motsäga det som tas upp i den här artikeln. Varken Ryan Xus kopplingar till Media Chain, hcashs kopierade kod, eller ACX:s kollaps får några förklaringar.
Kaj Linna tror inte att Hyperfund är ett bedrägeri, men han är medveten om att det finns en risk att det skulle kunna vara så.
– Det finns alltid en risk med allting. Jag gör en bedömning, och min bedömning är att det inte finns inte så många företag som har den här visionen.
Totte Löfström håller dock inte med honom.
– Det jag ser när jag har tittar på Hyperfund och dess ägare är att det här med 99 procents säkerhet rör sig om ett bedrägeri, säger han till Trijo News.
