Du har förmodligen stött på ordet ”blockkedja” (blockchain på engelska) då det verkar vara ett av de ”buzzwords” som förekommit bland dagens senaste tekniska uppfinningar.
Enkelt uttryckt refererar blockkedjan till en tidsstämplad sekvens med registrerad data. Denna data hanteras av en samling datorer som inte ägs av någon institution. Blocken av data är sammankopplade och kedjade till varandra med hjälp av kryptografiska principer.
Att överföra pengar
För att förklara lite närmare, föreställ dig att din vän vill överföra pengar från sitt konto till ditt konto. Han kommer då att behöva höra av sig till banken och be dem att genomföra överföringen.
När pengarna väl har överförts från din väns konto till ditt konto, måste de två bankerna notera transaktionerna i sina respektive register.
Problemet med dessa noteringar är att de enkelt kan manipuleras eller ändras. Detta är samma anledning till att vissa människor försöker undvika bankerna. För sådana människor kan blockkedjan komma väl till pass.
Hur fungerar blockkedjan?
För att bättre förstå hur blockkedjan fungerar, låt oss föreställa oss ett Microsoft Excel- eller ett Google-kalkylblad som kopieras och delas på ett nätverk av olika datorer. Detta nätverk är utformat på ett sådant sätt att det uppdaterar kalkylbladet samt delar informationen med alla. Vem som helst på internet har alltså tillgång till den här informationen, men ingen kan ändra den.
Eftersom blockkedjedatabasen inte finns på en enda plats är dess register offentligt och kan enkelt verifieras. Detta innebär att det inte finns någon centraliserad form av denna information som en hackare kan förvanska.
Medan ett kalkylblad har rader och kolumner fungerar blockkedjan med block, vilket är en serie data. Denna data läggs till andra block i blockkedjan i kronologisk ordning, vilket skapar en serie block som är ihopkopplade. Det första blocket i denna kedja kallas för Genesis-blocket.
Processen för hur blocken skapas
Steg ett
En nod (en punkt, eller en dator, i nätverket) eller miner (en dator som säkrar nätverket och bearbetar transaktioner) startar en transaktion genom att skapa och signera den digitalt med en privat krypteringsnyckel.
I en blockkedja kan en transaktion ha olika funktioner, även om den vanligaste är utbyte av värde mellan användare på blockkedjematrisen. Denna transaktion består vanligtvis av ett slags bevis på värdeöverföring, ursprungs- och destinationsadresser, relevanta regler och annan valideringsinformation.
Steg två
Transaktionen publiceras (flooded) med hjälp av en sorts överenskommelse (flooding concord), även känd som ”skvallerprotokollet” (the gossip protocol). Kollegerna validerar denna transaktion baserat på förutbestämda kriterier. Som regel krävs fler än en miner för att bekräfta transaktionen.
Steg tre
Efter validering läggs transaktionen i ett block och sprids sedan till nätverket.
Steg fyra
Det nyligen skapade blocket är nu en del av boken. Nästa block kommer att kryptografiskt länka sig själv till detta block.
Nu kommer transaktionen att få sin andra bekräftelse eftersom blocket får sin allra första verifiering.
Steg fem
Transaktioner bekräftas hela tiden på nytt när ett nytt block skapas. Vanligtvis krävs sex valideringar för att en transaktion ska anses vara slutlig.
Sammanfattningsvis
Där har du det – den enklaste förklaringen för hur processen att flytta pengar på blockkedjan fungerar.
Det kan verka komplicerat till en början, men låt inte det hindra dig från att ta del av de fördelar som kommer med blockkedjetekniken.
