2020 blev ett händelserikt år för kryptovärlden. Nedan har Trijo News samlat de fem viktigaste händelserna.
Prisrekord och institutionellt intresse
Den 2 januari 2020 publicerade Trijo News sin första artikel för året. Rubriken på detta alster var “Chefsekonom: Bitcoin är ett pyramidspel”, och artikeln handlade om hur Tendayi Kapfidze, chefsekonom på finansbolaget Lending Tree, menade att bitcoins faktiska värde är noll.
– Det är ett pyramidspel. Du tjänar bara pengar på de som investerar efter dig. Det finns inget riktigt användningsområde. De har försökt hitta ett i tio år nu, men det är en lösning på jakt efter ett problem som inte finns, sa han bland annat.
Tolv månader senare är frågan om han fortfarande tycker det. Förutom att kryptovalutan i december nådde sin högsta prisnivå någonsin har flera så kallade institutionella investerare, som stora företag och superrika personer, ställt sig bakom kryptovalutan.
Ett exempel på detta är it-bolaget Microstrategy, som har investerat motsvarande flera miljarder kronor i kryptovalutan – och som dessutom har börjat låna pengar av sina investerare för att kunna köpa ännu fler bitcoin.
Ett annat it-bolag som har valt att satsa på kryptovalutan är betaljätten Paypal. Deras besked om att börja erbjuda sina kunder handel med kryptovalutor (något som även konkurrenten Square gör sedan tidigare) bidrog förmodligen till att sätta igång bitcoins nuvarande tjurmarknad.
Bland de rika människor som valt att investera i kryptovalutan finns Wall Street-veteranerna Paul Tudor Jones och Stanley Druckenmiller – som båda har stor tillit till bitcoin som ett framtida alternativ till guldet.
Sommarens stora defi-boom
Under sommaren var hela kryptovärlden uppslukad i hajp av det så kallade defi-segmentet. Defi står för decentralized finance och är en term som används för att beskriva projekt som använder sig av smarta kontrakt på ethereums blockkedja för att skapa finansiella produkter, som till exempel bettingmarknader.
Ett av projekten som fick mest uppmärksamhet under sommaren var kryptovalutan yfi, vars pris på några veckor ökade med hela 46 000 procent, och som till och med nådde en högre kurs än bitcoin (om än med ett betydligt lägre marknadsvärde).
Ett annat hajpat projekt var den decentraliserade kryptobörsen Uniswap, som väckte vad som nästan kan kallas hysteri när man gick ut med att man skulle lansera en egen kryptovaluta.
Allt var dock inte guld och gröna skogar i defi-världen. Ganska snart började det pratas om att segmentet var en bubbla – och under september började priserna på de olika kryptovalutorna också att dala rejält.
Centralbanksutfärdade digitala valutor – nästa stora grej?
I september blev lilla Bahamas med sin sanddollar det första landet i världen att lansera en digital version av sin nationella valuta. Snart lär de dock få sällskap av andra betydligt större länder.
Det största landet att satsa på tekniken – och även det land bortsett från Bahamas som kommit längst i sin utveckling av en digital valuta – är Kina. De håller just nu på att pilottesta sin digitala yuan i flera städer. Något klart lanseringsdatum för projektet finns dock inte.
Även Sverige är ett av de länder som kommit långt i utvecklingen av en centralbanksutfärdad digital valuta. Riksbanken har under året pilottestat den så kallade e-kronan tillsammans med det stora konsultbolaget Accenture. Ännu är inte mycket känt om projektet – förutom att e-kronan planeras vara baserad på en blockkedja.
EU:s finansiella gren, Europeiska centralbanken (ECB), överväger att ta fram en digital version av euron. Det slutgiltiga beslutet i frågan väntas komma i januari. Även länder som Storbritannien, Brasilien, Indien och Japan funderar på att lansera centralbanksutfärdade digitala valutor.
Ethereum 2.0 påbörjar lång vandring mot lansering
I början av december bröts det första blocket på kryptovalutan ethereums nya 2.0-blockkedja. Detta har startat en process som väntas hålla på i två år – och som ska sluta med att den nya blockkedjan tar över hela ethereumnätverket.
Ethereum 2.0 innebär den största uppdateringen någonsin för kryptovalutan. Den stora förändringen ligger i övergången till ett så kallat “proof of stake”-system, som innebär att miners av ethereum går in med investeringar som insats för att få utvinna kryptovalutan.
Ethereum 1.0 (och de flesta andra stora blockkedjor, exempelvis bitcoins) använder sig av ett så kallat ”proof of work”-system. Detta innebär att miners lägger datorkraft på att lösa avancerade ekvationer, och sedan blir belönade för detta i kryptovaluta.
Det spekuleras i att det nya systemet kommer att göra ethereum snabbare och mer demokratiskt. Det, och mycket annat om ethereum 2.0, kan du läsa om i den här artikeln.
Misstänkta pyramidspel och globala bedrägerier
I våras publicerade Trijo News en stor granskning av Crowd1, ett svensklett bolag som lovar sina medlemmar stora vinster utbetalade i kryptovalutor – men som av myndigheter i flera länder anklagas för att vara ett pyramidspel. Artikeln fick stor uppmärksamhet, och senare under året har även medier som Svenska Dagbladet och BBC publicerat egna granskningar av bolaget.
När Trijo News publicerade sin artikel leddes bolaget av den svenske kändisentreprenören Johan Staël von Holstein. I början av december meddelade han att han lämnar sin post. Crowd1 har dock fortfarande flera svenskar på ledande positioner i bolaget, bland annat grundaren Jonas Werner.
Under 2020 har Trijo News dessutom skrivit artiklar om två liknande misstänkta globala bedrägerier, Jubilee Ace och Cash FX Group.
