I bitcoinvärlden talas det inte sällan om hur bitcoin är en ”inflationshedge”, alltså en slags försäkring mot inflation. Men exakt vad inflation är, hur den fungerar och hur den beräknas är inte alltid helt lätt att förstå.
Veckans avsnitt av Bitcoinpodden handlar därför om just inflation.
– När jag gick min ekonomiutbildning var det ingen som ifrågasatte inflation, utan inflation är någonting bra om den är låg och någonting som samhället behöver för att driva tillväxten. Jag tror att fler och fler börjar ifrågasätta det, säger Martin Byström, bisittare i Bitcoinpodden.
Team på 20 personer
Enligt Riksbankens hemsida är inflation ”en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde. Det tar sig till exempel uttryck i att priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden”.
Gäst i poddavsnittet är John Eliasson som jobbar på Statistiska centralbyrån med att ta fram det så kallade konsumentprisindexet (KPI). KPI beräknas genom att man samlar in hundratusentals priser varje månad på en bestämd korg av varor som ska representera hela samhällets konsumtion.
– Vi är ett team på runt 20 personer som beräknar konsumentprisindex varje månad. KPI är ett mått som använts väldigt mycket i samhället. Riksbanken använder ett lite justerat mått som heter KPIF, som är deras målvariabel för inflationspolitiken, säger John Eliasson i podden.
Bitcoiners är skeptiska
KPIF står för ”konsumentprisindex med fast ränta” och är alltså måttet som Riksbanken använder för att beräkna inflationen.
Riksbankens mål är att Sverige ska ha en inflation på två procent. Men många förespråkare för bitcoin anser att det inflationsmålet ökar inkomstskillnaderna i landet – och därmed även klasskillnaderna.
– När du eftersträvar att få en tvåprocentig inflation bedriver du vad man kallar för penningpolitik. Antingen ökar man mängden pengar i samhället eller så minskar man den. Problemet är att om man skapar för mycket pengar tenderar det att gå till ändliga saker såsom investeringsprodukter som till exempel aktier och andra tillgångar. De som redan har tillgångar ser då de gå upp i värde, medan de som inte äger några tillgångar – till exempel om du bor i en hyresrätt och kanske har en normal svensk lön – i stället ser att alla priser i samhället går upp. Så de som har mycket får mer, och de som inte har någonting halkar efter, säger Martin Byström i podden.
Bitcoinpodden produceras av Trijo News och finns där poddar finns.
