Du kanske har hört talas om bitcoin genom nyhetsartiklar med rubriker som “Bitcoin slår nytt prisrekord – handlas för så och så många dollar”, eller “Knarkkung på darknet gripen – tog betalt i bitcoin”.
När du har sett dessa rubriker kanske du har frågat dig “vad i hela friden är bitcoin?”. Om så är fallet är den här artikeln till för dig.
Nedan listas fem korta punkter om bitcoins historia, underliggande teknik och varifrån den får sitt värde. När du har läst dessa kommer du att ha en grundläggande förståelse för kryptovalutan – och kommer inte behöva känna dig helt borta nästa gång du ser en av de där rubrikerna.
Varför finns bitcoin?
Bitcoin lanserades i början av 2009. Bakom den nya skapelsen stod en anonym person (eller grupp personer) som gick under pseudonymen Satoshi Nakamoto.
Nakamoto – vars identitet aldrig röjts – var trött på det rådande finansiella systemet och ville skapa ett nytt.
Bitcoins grundande måste nämligen ses i relation till finanskrisen 2007-2008, som till stor del var resultatet av att giriga banker utnyttjade svagheter på finansmarknaderna för att berika sig själva. Detta skapade med tiden ett korthus av finansiella instrument ingen riktigt begrep sig på, och som det så ofta händer med korthus föll allting till slut samman. Det finansiella ekosystemet skakades i grunden när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kollapsade, vilket skapade en stor oro för vilka konsekvenser det skulle kunna få om storbanker över hela världen skulle göra samma sak.
Lösningen blev att de banker som själva hade skapat den ohållbara situationen räddades från konkurs genom mångmiljardstöd från staten. Dessa stöd betalades dels med skattepengar, dels med nytryckta pengar, och än i dag pågår utbetalningarna. Sensmoralen tycks vara att bankerna kan ta hur stora risker som helst, för om något går fel finns staten ändå där för att hjälpa till med räddningspaket och finansiella stöd. Detta eftersom det skulle kosta samhället alltför mycket om bankerna gick i konkurs.
Satoshi Nakamoto vände sig emot detta förfarande, och detta var den stora anledningen till att bitcoin skapades. Faktum är att Nakamoto till och med lämnade efter sig ett kort meddelande som för alltid finns sparat i det första blocket på bitcoins blockkedja. Meddelandet lyder ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”, och syftar på en artikel publicerad på förstasidan av The Times den 3 januari 2009.
Hur fungerar bitcoin rent tekniskt?
Bitcoin var inte det första systemet för digitala pengar. Däremot var det först med att använda sig av en så kallad blockkedja i kombination med det som brukar kallas för ”proof of work”, alltså ”bevis på arbete”.
En blockkedja är en sorts digital databas som det finns tusentals kopior av på datorer över hela världen, vilket gör det praktiskt taget omöjligt att hacka eller manipulera bitcoin för att stjäla tillgångar eller skapa falska pengar. Blockkedjan består av olika block, i vilka transaktioner registreras.
Proof of work är det system som används för att bekräfta vilka transaktioner som skrivs in på bitcoins blockkedja och därmed stämplas som ”korrekta”. Processen är minst sagt komplicerad, men förenklat kan man säga att vem som helst kan delta i en tävling om att bli först med att lösa en svår matematisk ekvation. Detta görs med hjälp av specialiserade och starka datorer som drar väldigt mycket ström, och den som vinner tävlingen belönas med rätten att skapa ett nytt block på bitcoins blockkedja.
Som en extra morot får vinnaren också en belöning i form av nyskapade bitcoin. Den här processen är det som brukar kallas för ”mining” eller ”brytning” i kryptovalutasammanhang, och tack vare systemets design blir det väldigt dyrt att försöka manipulera eller ta kontroll över blockkedjan. I bitcoins fall handlar det om så mycket pengar i form av el att det helt enkelt inte är möjligt eller rimligt att någon ska ha både lust och råd att göra detta. För många mindre kryptovalutor, där kostnaden för att ta kontroll över nätverket kanske bara är några tusentals kronor, är det dock en ständigt närvarande säkerhetsrisk som brukar kallas för ”51-procents-attacker”.
Valutor som bygger på blockkedjetekniken kallas för kryptovalutor. Bitcoin var den första kryptovalutan, men senare har det kommit tusentals andra. Dessa kallas altcoins, och några av de mer populära av dessa heter ethereum, xrp och tether. Originalet är dock fortfarande ohotat störst.
Varför har bitcoin ett så högt värde?
Att bitcoin är värda väldigt mycket pengar har du nog hört talas om. Från att ha haft ett värde på bara några hundradels dollar vid lanseringen rusade kursen under de kommande åren. Vid 2010-talets slut kunde man konstatera att kryptovalutan var årtiondes överlägset bästa investering. I skrivande stund, i slutet av februari 2021, handlas en bitcoin för omkring 50 000 dollar.
Det enkla sättet att förklara det höga priset är att det är vad människor just nu är beredda att betala. Men varför är de beredda att göra det?
Till detta finns det en rad anledningar. En av dem är att människor spekulerar i priset och hoppas att det går upp för att på så sätt tjäna pengar. När fler människor vill köpa bitcoin stiger kursen. Detta beror i sin tur på att bitcoin har ett begränsat utbud och att den som säljer sina bitcoin så klart vill få så mycket betalt som möjligt. När många människor samtidigt känner ett sug efter att köpa bitcoin, men antalet säljare är begränsat, drivs priset upp.
Den andra stora anledningen är att människor har höga förväntningar på vad bitcoin kan komma att bli. Vissa tror att kryptovalutan kommer att bli framtidens betalmedel och alltså helt ersätta de pengar vi använder i dag. Om detta scenario blir verklighet skulle det innebära att det totala värdet på alla bitcoin blir detsamma som värdet på alla pengar i världen. Delar man sedan detta värde på 21 miljoner, vilket är det maximala antalet bitcoin som någonsin kommer att finnas, innebär det att priset per bitcoin skulle vara betydligt mycket högre än vad det är i dag.
Detta ses dock som en orealistisk dröm av de allra flesta. En vanligare teori är att bitcoin på sikt kan komma att ersätta guldet. Guld har sedan länge varit den mest populära tillgången för personer som vill förvara sina pengar utanför aktiemarknaderna och i ”vanliga” pengar som kronor, dollar och euro. Guld brukar i detta sammanhang kallas för en ”säker hamn”, och är alltså något som investerare köper för att undvika de konjunkturrörelser som sker på de övriga finansmarknaderna.
Att bitcoin skulle kunna börja konkurrera med guld – som i dag har ett marknadsvärde som är cirka tio gånger så högt som det för kryptovalutan – understöds av det faktum att flera storföretag tror att så kan bli fallet. Det senaste året har bland andra Tesla, Square och Microstrategy köpt bitcoin just för att skydda sig mot inflation och oro på finansmarknaderna.
Används bitcoin av kriminella?
Det enkla svaret på denna fråga är ja – men kanske inte lika mycket som du tror. Historiskt sett har bitcoin varit ett populärt betalmedel för att köpa till exempel droger i internets avkrokar.
I takt med att myndigheterna har blivit bättre på att spåra bitcoinöverföringar har dock många kriminella valt att byta till mer anonymitetsfokuserade kryptovalutor som till exempel monero.
Bitcoin och blockkedjor har också använts som lockbete i många bedrägerier. Vissa bedragare använder sig av ord relaterade till kryptovalutor för att lura intet ont anande människor på pengar.
Exempel på sådana bedrägerier är bland annat Bitcoin Code och Bitcoin Revolution, men det finns många fler. Därför är det alltid viktigt att läsa på ordentligt och ha en viktig sak i bakhuvudet: låter något för bra för att vara sant är det antagligen det. Om du kommer i kontakt med en sajt som erbjuder dig att köpa eller trejda med bitcoin (eller någon annan kryptovaluta), kan det också vara smart att söka på sajtens namn på Finansinspektionens varningslista, där publicerar nämligen myndigheten namnen på en del oseriösa aktörer som saknar tillstånd att verka i Sverige.
Borde jag köpa bitcoin? Hur gör jag i så fall?
Den frågan kan du bara svara på själv. Titta på fördelarna (den historiskt sett goda återbäringen och det faktum att många storföretag satsar på kryptovaluta) och väg dem mot nackdelarna (bitcoins kurs är volatil – även om kryptovalutans kurs har gått upp mycket i pris har den vid flera tillfällen kraschat). Och investera aldrig mer pengar än du har råd att förlora.
Bestämmer du dig för att köpa finns det flera bra svenska webbplatser där detta kan göras. Fördelen med att välja en svensk aktör är att du får kundtjänst på svenska och att företaget innehar tillstånd från svenska myndigheter.
Några populära svenska webbplatser för köp av bitcoin är kryptobörsen Trijo (som äger den här sajten), samt kryptoväxlarna Safello, Btcswe och Btcx. Här kan du se hur stora avgifter dessa sidor tar ut.
Ett annat alternativ är att köpa så kallade trackercertifikat som finns på Stockholmsbörsen. Dessa följer artificiellt bitcoins pris, men du äger inte själva kryptovalutan och du kan därför inte skicka ut dina certifikat till en extern plånbok, som du kan med riktiga bitcoin.
Lycka till!
LÄS MER: 7 tips till dig som vill börja investera i bitcoin och andra kryptovalutor
