Anonyma transaktioner är en av de saker som ofta förknippas med bitcoin och detta sägs ofta möjliggöra kriminell verksamhet. Har man kännedom om hur en blockkedja fungerar inser man dock snart att så inte är fallet. Bitcoins blockkedja fungerar som ett offentligt register där samtliga transaktioner för evig tid lagras, med transparens som ledord. Denna aspekt är förstås långt ifrån önskvärd för någon med kriminella avsikter.
Pseudonymitet mer korrekt benämning
En mer träffsäker term att använda än anonymitet i fallet bitcoin är pseudonymitet. De adresser som finns lagrade i transaktionshistoriken i blockkedjan kan nämligen sägas utgöra pseudonymer. Det kan i detta fall föreställas som ett alias som används i stället för ditt riktiga namn. Dessa pseudonymer kan sedan på olika sätt kopplas till en viss person, som sedan kan ställas till svars för eventuella olagliga handlingar. Information om någon kan till exempel fås från internetleverantörer, kryptobörser, kryptoplånböcker eller så kallad ”spyware” (skadlig progarmvara med syfte att få fram hemlig information).
Sådan information försöker de olika aktörerna naturligtvis i möjligaste mån hålla hemlig, men de är skyldiga att uppge sådant ifall till exempel polisen, Skatteverket eller annan myndighet så begär.
Nu för tiden används ofta så kallade ”multiple address wallets”, som liksom namnet antyder använder ett flertal olika adresser vid transaktioner för samma plånbok för att därigenom försvåra spårning. Används en adress enbart för en enstaka transaktion minskar möjligheterna avsevärt att spåra användaren då det i sådana fall enbart finns en enda motpart varifrån information kan läcka. Det blir generellt alltid svårare att spåra ju fler transaktioner och adresser som är inblandade och en ”multiple address wallet” skapar otroligt många fler adresser att hålla reda på.
Mänskliga faktorn den svagaste länken
Många gånger är det den mänskliga faktorn som möjliggör spårning av en adress och även om den ena parten har vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa anonymitet är det möjligt att via den andra parten (eller någon denne i sin tur har interagerat med) snappa upp information som kan leda till att det går att binda någon till en viss adress.
Låt oss ta ett exempel. Kalle har utfört alla tänkbara åtgärder för att försäkra sig om anonymitet. Nisse, som vet vem Kalle är och dennes bitcoin-adress, för nu över bitcoin till Kalle som ersättning för en vara eller tjänst. Denna transaktion lagras som vanligt på blockkedjan, vilket innebär att kopplingen mellan dessa två kan styrkas. Om Nisse inte är lika försiktig som Kalle finns stor risk att denne har lämnat spår, kanske genom att till exempel uppge sin adress för någon genom en okrypterad chatt.
Skulle då polisen få reda på detta kan de pressa Nisse att uppge vem Kalles adress tillhör. Alternativt kan de begära att en kryptobörs uppger all tillgänglig information, för att på så sätt kunna knyta en viss adress till Kalle. Sedan kan de i förlängningen se ifall Kalle har genomfört transaktioner till försäljare av olagliga varor eller tjänster och lagföra honom för detta.
Forskare arbetar även med metoder för att kunna spåra, i denna kontext, urgamla transaktioner som har gjorts för att köpa kriminella varor och tjänster på den nu nedlagda webbhandelsplatsen Silk Road. Dessutom verkar det som att man via bitcoin-transaktioner nu även kan identifiera användare av den (påstått) anonyma webbläsaren Tor, något kryptonyhetssajten CCN har rapporterat om.
Anonymitetens fördelar
Har man rent mjöl i påsen känns avsaknaden av anonymitet kanske inte som något problem, men faktum är att den ekonomiska frihet utan mellanhänder som många drömmer om ska kunna uppnås med kryptovalutor i och med detta hotas. Därför försöker många råda bot på detta, till exempel genom ”privacy coins” som Monero, vilket beskrivs nedan. Å andra sidan är det många som omfamnar reglering och kontroll för att på så vis kunna motverka penningtvätt och kriminell verksamhet.
Oavsett de goda föresatserna bakom detta är kryptovalutor trots allt tänkta att fungera i alla situationer oavsett var man befinner sig i världen och det är enkelt att föreställa sig tillfällen då möjligheten till anonyma transaktioner kan fylla ett viktigt syfte, exempelvis i en förtryckande totalitär stat.
Bättre alternativ finns
Trots ständiga försök att stävja anonymiteten på internet överlag uppkommer lika många metoder för att råda bot på detta och så även inom kryptovärlden. Detta sker i form av så kallade ”privacy coins”, såsom dash, zcash och monero, vilka säger sig kunna erbjuda helt anonyma transaktioner. Med andra ord ter sig bitcoin knappast som det klokaste valet för den som eftersträvar anonymitet.
Påståendet att bitcoin är anonymt är alltså en sanning med mycket modifikation, även om anonymitet i princip kan uppnås. Bättre alternativ finns alltså, vilket gör att uttalanden om bitcoin som ett verktyg för kriminell verksamhet fallet tämligen platt.
