Sverige är hopplöst efter i den finansiella revolutionen – här är tre konkreta förslag för att komma ikapp

Det världsomspännande nätverket bitcoin har funnits i tio år och representerar starten på en revolution. Flera av de idéer som bitcoin bygger på, bland annat så kallade “blockkedjor”, har gett upphov till helt nya innovationer inom områden som digitala pengar, digitala kontrakt och digitala identiteter.

Ingen seriös finansiell eller politisk aktör förnekar i dag sprängkraften i de här idéerna. Facebook har till exempel under våren lanserat ett förslag till en ny global digital valuta kallad libra och Sveriges riksbank bygger prototyper till en nationell e-krona.

Samtidigt har bitcoin varit i kontinuerlig drift sedan starten, utan avbrott, och stadigt växt i värde med mer än 100 procent per år. Vi frågar oss: hur kan vi garantera att vi i Sverige hänger med i den här snabba utvecklingen?

ANNONS

Sverige är dåligt rustat

Sverige är inte så bra rustat som man skulle hoppas. Det saknas till exempel en samsyn bland myndigheter, banker och övriga organisationer. Det bedrivs knappt någon teknisk forskning kring kryptovalutor i Sverige och den svenska skattelagstiftningen jämställer digitala valutor med råolja och tavlor.

Detta gör att vi som land nu reagerar, snarare än planerar, för det paradigmskifte som ovillkorligen kommer att komma. Det är till exempel inte rimligt att behöva fylla i en K4-blankett, som ska skickas in till Skatteverket, för att köpa en slät kopp kaffe med världens första fungerande helt digitala valuta. Men så absurda är följderna när gammal lagstiftning appliceras på helt ny teknik.

Krävs insatser

För att råda bot på detta tror vi att det är viktigt att vi sprider kunskap om digital ekonomi till en bred allmänhet. Många svenskar, särskilt äldre, har drabbats hårt av bedrägerier kopplade till digital ekonomi på olika sätt.

Det krävs insatser för att hjälpa allmänheten att se möjligheter och undvika faror i detta nya landskap. Breda reformer inriktade på utbildning och att sprida kunskap kan också få stor effekt för ett lands möjligheter i hård internationell konkurrens. Ta den kommunala musikskolans betydelse för “det svenska musikundret” som exempel.

Vore en risk av vänta

Vi vill därför även se nya kurser för studenter vid universitet och högskolor, bidrag att söka för forskare och utvecklingspengar för svenska företag. Både ekonomiskt och kunskapsmässigt vore det ett risktagande att vänta och se, ifall en ny internetvaluta växer fram eller om blockkedjor kanske bara är en fluga.

Vi behöver fler individer som har nödvändig kunskap för att våga investera tid och pengar i den här nya teknologin. Risken om vi väntar är att det blir mycket dyrare. Sveriges och Europas senfärdiga satsningar på artificiell intelligens (AI) är tyvärr ett sådant exempel. Hade vi satsat några 100 miljoner på AI och neurala nätverk i Sverige för tio år sedan, så hade det haft större effekt än de miljarder vi nu måste satsa för att komma ikapp.

Ingen överblick

Sverige är också ett litet land som behöver en samsyn i de satsningar som görs för att de ska få effekt. De omvälvande förändringarna vi pratar om kommer att ske inom flera närliggande områden, men som få aktörer har en överblick över.

Summan av de områden vi kallar för digital ekonomi är alltför viktig för att överlåta åt till exempel “bankerna” att hitta lösningar på utifrån sina egna prioriteringar. Det är alltför viktigt för att privata teknikföretag som Facebook eller Google ska tillåtas diktera framtidens lösningar.

Riksbanken vakar över sitt ansvarsområde, en lagom stark krona, men har faktiskt inte en översikt eller ett mandat för att ta ett övergripande ansvar för allt inom digital ekonomi. Vad vi skulle behöva är samtal, på nationell nivå, om hur framtiden kommer att se ut och hur vi vill forma den. Ingen enskild aktör har i dag på en korrekt bild av vart vi är på väg, på sikt.

Vi föreslår därför följande:

1) Påbörja raskt en modernisering av lagstiftningen för kryptovalutor och andra digitala betalningsmedel.

2) Öronmärk 150 miljoner kronor för allmänbildning, utbildning, utveckling och forskning om kryptovalutor.

3) Slutligen bör regeringen utse en bred statlig kommission för framtidens digitala ekonomi, som blickar 30 år framåt i tiden och presenterar en samlad bild till gagn för beslutsfattare på alla nivåer i samhället.

Samma läge som på 90-talet

Situationen liknar den på mitten av 90-talet, då internet växte fram. Vem anade då att vi 25 år senare skulle ha telefoner som översatte ett språk till ett annat, att vi skulle “titta på tv” på våra datorer över internet, eller att våra elever skulle kunna se på bilder från världens alla museum?

Från mitten av 90-talet vässades Sverige som it-nation genom flera kloka politiska beslut och utredningar. Regeringen Bildt och it-kommissionens betänkande “Vingar åt människans förmåga” pekade på visionerna. Regeringen Persson följde upp med hem-PC-reformen, som gjorde det möjligt för många svenskar att skaffa sig en första dator.

När så internet exploderade vid millennieskiftet var vi redo.

Bitcoin, kryptovalutor, blockkedjor och digitala kontrakt är här för att stanna. De kommer att förändra världen som vi känner den. Och vi i Sverige måste nu ännu en gång gemensamt ta ett kliv in i den digitala framtiden.

Anders Brun, ordförande Svenska bitcoinföreningen
Mats Henricson, ledamot Svenska bitcoinföreningen
Ludvig Öberg, kassör i Svenska bitcoinföreningen
Linnéa Rosenbaum, teknisk doktor
Kim Kjellbom, marknadskonsult
Paul Wisén, entreprenör

Här kan du läsa en intervju med Anders Brun som sedan mars 2019 är ordförande för Svenska bitcoinföreningen.

Vill du skicka in en debattartikel till oss? Mejla den till info@trijo.co.