Martin Byström: Morgan Johansson (S) borde gå en kvällskurs i ekonomi

Morgan Johansson, Sveriges justitie- och migrationsminister, twittrade nyligen sin kanske mest populistiska tweet hittills. I den försöker han, likt USA:s president Donald Trump, jämställa styrkan i Sveriges ekonomi med börsens starka utveckling.

Tweeten möttes så klart av stark kritik från flera håll. Morgan Johansson passade då på att nämna att han minsann hade läst ekonomi i Lund, och att hans påstående därför var helt korrekt.

Jaha, Stockholmsbörsen slår nya rekord. Hur kan det komma sig? Dagligen kan man ju läsa i Dagens Industri och Svenska Dagbladet att Sveriges företagsklimat är uruselt? https://t.co/8rIymtOBws

— Morgan Johansson (@johanssonmorgan) October 5, 2020

Morgan, om du minns något av de kurser du läste i Lund, kanske du även minns att antalet börsnoterade bolag bara representerar en minimal del av alla företag i Sverige.

Enligt SCB:s företagsregister, är 99,9 procent av alla svenska bolag små eller medelstora företag. 99,4 procent av de svenska bolagen har färre än 49 anställda.

Att då titta på en sammanvägning av 300 svenska bolags aktiekurs som en indikator för svensk ekonomi är inte bara okunnigt utan även oärligt.

ANNONS

Stor skillnad på pris och värde

Dessutom är det stor skillnad på pris och värde. Att de flesta noterade bolagen historiskt sett nått en toppnotering förklarar inte huruvida de är under- eller övervärderade.

Börsen står nu högre än den gjorde innan likviditetskrisen som uppstod i mars i samband med att covid-19-utbrottet tog fart. Innan dess var börsen redan på sin högsta notering någonsin, vilket är ett resultat av en lång period av låga räntor, bolag som köper tillbaka sina egna aktier samt centralbankers kvantitativa lättnader.

När kapitalet inte längre kan få avkastning via obligationsmarknaden flyttar det i stället till mer riskabla investeringsformer som börsen.

Historisk utveckling av OMXSPI, ett sammanvägt index av alla noterade bolag på Stockholmsbörsen. Bildkälla: Tradingview

Det blir lätt infantilt att påstå att ekonomin är god för att börsen stiger när vi samtidigt befinner oss i en tid då världens centralbanker tävlar om vem som kan trycka mest pengar.

En atlet som tar dopingpreparat och slår världsrekord i sin sport kan knappast anses vara bäst i världen. På samma sätt kan en dopad ekonomi som är hög på gratis pengar knappast vara en hälsosam ekonomi.

Som min kollega Jan Granroth skrev tidigare i år: det kanske inte är bitcoin som går upp i pris, utan dina pengar som minskar i värde.

Samma resonemang gäller även börsen.

Lönsamhet viktigast

Tittar man på hur den svenska monetära basen har ökat sedan finanskrisen kan man enkelt förstå varför alla tillgångar också har ökat i pris. Jag skulle rekommendera alla att googla “Sveriges riksbank monetär bas utveckling”. Från och med mars i år ser grafen ut som en hockeyklubba.

Viktigt att notera är att den monetära basen inte är lika med mängden pengar i cirkulation, utan snarare reserver som kommersiella banker kan använda för att ställa ut lån till sina kunder. Riksbanken säger i princip att bankerna måste låna ut så mycket pengar det går för att vi ska klara oss igenom den nuvarande coronakrisen.

Men att addera likviditet i systemet är inte lösningen på allt. I slutändan är det företagens lönsamhet som är viktigast, och då hjälper det inte alltid med mer lån.

Guld är ett bra mått

För att förstå hur börsens historiska utveckling faktiskt ser ut behöver man byta nämnaren. Eftersom penningmängden historiskt har ökat med 7-8 procent per år sedan år 2000, ger det alltså inte en korrekt bild att använda en fiatvaluta som jämförelsetal. Vi behöver använda något mer konstant.

En tillgång som agerar som en fast referenspunkt, exempelvis guld, ses oftast som en hedge mot länders försök att devalvera sin egen valuta.

En skräddarsydd kostym av bra kvalitet kostar lika mycket i guld i dag som för 100 år sedan. Guld är med andra ord ett bra mått av historisk köpkraft.

Köpkraft viktigast

För i slutändan är det köpkraft som är den viktigaste komponenten. Om du investerar kapital vill du att det ska växa så att dessa pengar kan köpa fler varor och tjänster över tid. Du vill alltså inte att dina pengar ökar i samma takt som inflationen, utan du vill öka din köpkraft över tid.

Nedan är en graf över S&P 500, USA största börsindex, och dess utveckling de senaste 15 åren. Sedan finanskrisen 2008 verkar börsen ha varit urstark och dippen under coronautbrottet nu i mars är ett minne blott.

Historisk utveckling av S&P 500, ett sammanvägt index av de 500 största bolagen noterade i USA. Bildkälla: Tradingview

Om vi då väljer att mäta börsens utveckling med guld som nämnare i stället för amerikanska dollar ser vi plötsligt en helt annan bild. Enligt följande graf ligger USA:s börsindex S&P 500 numera på samma nivå som under 2007.

Det har dock skett en viss återhämtning sedan botten under finanskrisen. Däremot verkar börsen definitivt inte ha återhämtat sig sedan kraschen i mars tidigare i år.

S&P 500 historisk utveckling mätt i guld. Bildkälla: Tradingview

Mäter man utvecklingen för S&P 500 i förhållande till bitcoin ser det ännu värre ut.

S&P 500 historisk utveckling mätt i Bitcoin. Bildkälla: Tradingview

För att summera så är det helt irrelevant om börsen har ökat med 100 procent om priserna i samhället under tiden också har ökat med 100 procent. I slutändan är det alltid köpkraften som är viktigast.

Här någonstans, Morgan Johansson, hoppas jag att du börjar förstå vart vi är på väg. Att slå sig själv för bröstet för att börsen är på sin högsta notering någonsin är lika dumt som att bli glad när man råkar göra självmål i fotboll.

Om du, Morgan Johansson, vill använda ditt ämbete för att förbättra företagsklimatet i Sverige kommer här ett tips: gör det enklare för svenska bolag i framtidssektorer att verka i Sverige. Att vara verksam inom till exempel kryptovalutor i Sverige i dag är oerhört svårt. Vi har på många sätt en förlegad syn på hur framtidens finansiella marknader kommer att se ut.

Vi har unik kompetens inom området i Sverige och en verklig chans att bli ledande i världen. Först när du börjar se över alla olika krångliga regler gällande kryptovalutor i Sverige tycker jag att du kan slå dig för bröstet.

PS. Vill du veta mer om kryptovalutor ställer vi på Trijo gärna upp med en introduktionskurs. Per Bolund är också välkommen. DS.

Martin Byström,
Krönikör på Trijo News

—

Vill du skicka in en debattartikel till oss? Mejla den till info@trijo.co.

Följ Trijo News på Facebook, Twitter och Instagram.