Jan Granroth: Det är inte bitcoin som går upp – det är dollarn som går ner

Jan Granroth: Det är inte bitcoin som går upp – det är dollarn som går ner

Bildkälla: Shutterstock / Privat

Jan Granroth

jan.granroth@trijo.co

KRÖNIKA. Centralbankernas ultralätta penningpolitik skapar obalanser i ekonomin. Trijo News krönikör Jan Granroth tror att detta nu märks av i form av börsrekord och stigande priser, inte minst på kryptovalutor.

Sedan i synnerhet finanskrisen 2008 har centralbankernas främsta vapen för att få ekonomin att återhämta sig varit en penningpolitik i form av tillgångsköp och ultralåga räntor.

Fenomenet minusränta har numera blivit standard och centralbankerna i världen äger nu en stor del av världens tillgångar. Detta innebär att marknaden förvisso får tillgång till kapital som behövs när ekonomin stannat av, men även att centralbankerna artificiellt håller uppe tillgångspriserna.

Centralbanksstimulanser driver uppgången

Centralbankerna stimulerar ekonomin, i synnerhet i coronatider, genom att tillföra mer pengar och dessa pengar måste ta vägen någonstans. Förhoppningen är att dessa pengar ska få de ekonomiska hjulen att snurra och hamna där de behövs.

Dock är det inte många vanliga människor som märker av detta enorma tillskott av pengar i ekonomin då de allt som oftast har svårt att hitta ner till den så kallade realekonomin, det vill säga den ekonomi som du och jag märker av i verkligheten.

sweden-money-supply-m3@2x

Bildkälla: Tradingeconomics

Såsom grafen ovan visar har penningmängden i Sverige (blå linje) ökat kraftigt sedan slutet på 90-talet, och det blir även tydligt hur centralbankernas ägande (svart linje) ökat ofantligt sedan krisen 2008. Skuttet efter corona är även det märkbart.

Ovanstående gäller Sverige, men även i USA ökar både penningmängd och centralbankernas tillgångsinnehav, och även här är coronaeffekten tydlig, såsom grafen nedan visar.

united-states-money-supply-m2@2x

Bildkälla: Tradingeconomics

Skev prissättning

Detta har större följdeffekter än Riksbankens agerande då många råvaror och tillgångar prissätts i dollarn, inte minst lån. Att man tillför ofantliga mängder pengar minskar rimligen dess värde och det verkar klart att dessa pengar snabbt hamnar i aktier, fastigheter och andra tillgångar, vars värde ju också har ökat enormt de senare åren.

Lägg där till att man dessutom minskat tillgången på värdepapper och tillgångar genom att centralbankerna köpt på sig en stor del av utbudet. Man behöver då inte vara ekonomiprofessor för att komma till slutsatsen att detta rimligen leder till en skev prissättning.

Ovanstående torde vara en viktig aspekt att ha i åtanke när man betraktar rekorden på börsen, samt ett stigande pris på bitcoin och andra kryptovalutor. Är det dessa som gått upp, eller är det dollarn som har gått ner?

Jan Granroth,
Krönikör på Trijo News

Vill du skicka in en debattartikel till oss? Mejla den till info@trijo.co.

Följ Trijo News på FacebookTwitter och Instagram.

Testa Trijos kryptobörs - helt utan avgifter!

Relaterade artiklar

Ta del av de senaste nyheterna.