Gå inte på lögnen att det inte finns några alternativ till börsen

Den minst sagt turbulenta tid som varit har lett till stor osäkerhet inom näringslivet internationellt. Redan före coronapandemin var det svårt att förklara varför aktierna på börsen rusat uppåt trots de enorma riskerna på nedsidan. På senare tid har man, förvisso med visst fog, förklarat detta med akronymen TINA – “there is no alternative”.

Med detta menas att det på grund av de senare årens ultralätta penningpolitiska åtgärder skapats nya miljarder som ju ska ta vägen någonstans, och med minusränta har obligationsmarknaden och passiva ränteintäkter knappast varit attraktiva placeringar. Då återstår aktier som “enda” attraktiva parkeringsplats för kapital som söker en vettig avkastning. Men stämmer detta verkligen?

ANNONS

Pandemin ökar ekonomiska obalanser

I skrivande stund har den svenska OMX30-börsen hamnat på plus för året med överraskande positiva kvartalsrapporter. Detta trots att pandemins effekter knappast lär ha gagnat företagens intäkter.

Att börsfallet inte har varit större beror till stor del sannolikt på att historiskt enorma stimulanspaket skapat otroligt mycket kapital, och dessa pengar ska förstås ta vägen någonstans. I jakten på avkastning återstår då enligt många bara börsen – oaktat de enorma risker som dagens prissättning innebär.

Tiderna förändras

Nog för att det för stora institutionella investerare lär finnas både tekniska och regulatoriska hinder för att kunna genomföra mer alternativa placeringar, men för resten av oss har en stor palett av alternativa investeringsmöjligheter öppnats upp de senaste åren. Detta inte minst i form av kryptovalutor men även i form av andra datorbaserade lösningar som “crowd funding” och så kallad “peer-to-peer”, eller P2P-lån.

Det förstnämnda innebär att vem som helst som behöver kapital kan berätta om sina idéer med förhoppningen att andra ska uppskatta dessa och därefter gå in med en slant för att förverkliga idén. Därmed slipper man det nålsöga som det innebär att behöva ansöka om lån hos banken, som sannolikt alltför ofta inte ens har den blekaste aning om vad som faktiskt är en bärkraftig idé, utan lever mest på gamla meriter och synsätt.

P2P-lån är en annan investeringsform som låter privatpersoner låna ut pengar direkt till andra privatpersoner (eller företag). Att kunna investera i tillgångsslaget lån är en domän som tidigare varit enbart för bankerna, så det är lätt att förstå att de inte gärna släpper in andra aktörer.

Nya risker – och möjligheter

Med ny teknik kommer förstås även nya risker och det finns goda skäl till att många är skeptiska och försiktiga. Det är dock att föredra att det finns en allmän riskmedvetenhet framför att invaggas i en falsk säkerhet, vilket ofta är fallet på börsen där många förutsätter att någon faktiskt har både koll och kontroll, även om motsatsen bevisats många gånger.

Ett exempel på detta är till exempel fondbolaget Spiltans högräntefond, som föll uppåt 10 procent på mycket kort tid, vilket till och med gjorde att fonden stängde för uttag. Detta trots att fonden har 2/7 i riskbetyg. Med fog kände sig många lurade av detta.

Morningstar, ett företag som betygssätter fonder, har faktiskt omvärderat 62 procent av räntefonderna som betygssatts, räntefonder som alltså ansetts vara säkra och stabila investeringar.

Det jag försöker framföra är kort och gott: gå inte på pratet om TINA för det finns helt klart alternativ till de sedvanliga investeringarna, alternativ som inte heller nödvändigtvis innebär en högre risk. Så glöm TINA, nu är tiden för TIA här. Ta vara på möjligheten!

Jan Granroth,
Krönikör på Trijo News

—

Vill du skicka in en debattartikel till oss? Mejla den till info@trijo.co.