FI borde bidra till att Sverige blir bäst på bitcoin – inte sprida myter och rädsla

FI borde bidra till att Sverige blir bäst på bitcoin – inte sprida myter och rädsla.

Torbjørn Bull Jenssen, vd på Arcane Crypto. Bildkälla: Shutterstock / Arcane Crypto

Trijo News

info@trijo.co

KRÖNIKA. "Det är självklart helt okej att vara kritisk till bitcoin, men från en högt uppsatt chef på en svensk tillsynsmyndighet borde man kunna förvänta sig djupare förståelse, mer nyans och färre faktafel", skiver Torbjørn Bull Jenssen, vd på Arcane Crypto.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen höll nyligen ett föredrag där han gick till frontalangrepp mot bitcoin. Det är självklart helt okej att vara kritisk till bitcoin, men från en högt uppsatt chef på en svensk tillsynsmyndighet borde man kunna förvänta sig djupare förståelse, mer nyans och färre faktafel.

Kort sammanfattat målar Thedéen upp bitcoin som en ren spekulationsbubbla, helt utan inneboende värde, som skapar global uppvärmning och som gör det enkelt att vara kriminell. Vidare hävdar han att bitcoin är helt oreglerat och att det därför är fritt fram för bedragare att lura konsumenter.

Osammanhängande logik

Att marknadsföringsregler och konsumentskydd är lagstiftning som gäller för allting som köps och säljs, inklusive bitcoin, och att kryptovalutaväxlare i Sverige måste vara registrerade som finansiella institut hos organisationen han själv leder, verkar Thedéen helt ha missat.

Den osammanhängande logiken, där Thedéen först hävdar att bitcoin inte går att använda som pengar för att sedan hävda att det är perfekt för kriminella betalningar, verkar inte heller vara något som bekymrar generaldirektören.

Däremot tar han tillfället i akt till att prata varmt om så kallad “blockkedjeteknik”, och blottlägger därmed att han inte riktigt förstår vad det är han pratar om. Det är ett vanligt missförstånd att blockkedjan är tekniken bakom bitcoin och att den möjliggör ett säkert och decentraliserat nätverk. Sanningen är dock det omvända: det är bitcoin som är tekniken bakom blockkedjan. Det är kryptovalutan, själva värdeobjektet, som skapar incitamenten som gör att aktörer på nätverket beter sig på ett sådant sätt att blockkedjan blir just säker och decentraliserad. Vad Satoshi Nakamoto, bitcoins grundare, faktiskt uppfann var lösningen på ett spelteoretiskt problem kallat det bysantinska generalsproblemet. All teknik som användes hade redan funnits i flera årtionden innan bitcoin lanserades.

Påminner om internets utveckling

På 90-talet försökte många använda sig av tekniken bakom internet för att bygga centralt kontrollerade, stängda alternativ till internet. Man var rädd för att internets öppenhet, att vem som helst kunde lägga ut vad som helst, när som helst, skulle locka till sig kriminella. Det visade sig emellertid att det var just öppenheten med internet som var själva uppfinningen, inte den bakomliggande tekniken. Kreativiteten, “open source” och den snabba utvecklingen på internet gjorde att det i jämförelse blev både för dyrt och för krångligt att hålla liv i de stängda alternativen.

Vi ser exakt samma sak hända för blockkedjor i dag. Projekt som R3 och Diem (som tidigare gick under namnet Libra) misslyckas, trots att de backas av några av världens största företag. Internationella storbanker grundade R3, och Facebook med flera tog initiativ till att skapa Diem. Samtidigt ser vi att bitcoin, som startades som ett åtta sidor långt dokument på en e-postlista för krypteringsnördar för tolv år sedan, är starkare än någonsin tidigare. Förklaringen är enkel: systemet är öppet så att vem som helst kan delta, vidareutveckla och använda bitcoin, utan att man måste be någon om tillgång eller godkännande.

Det betyder dock inte att vem som helst kan eller bör kunna göra vad som helst, detta regleras av de lagar och regler vi har i samhället, men det betyder att vi främjar finansiell innovation.

Ett litet pris att betala

Som ett resultat av den fria innovationen är bitcoin i ständig utveckling. Skalningslösningar som Bitcoin Lightning Network gör det till exempel möjligt att hantera miljontals bitcointransaktioner per sekund, utan att det innebär någon extra energiförbrukning. Erik Thedeéns påstående om att bitcoin bara kan hantera ett fåtal transaktioner per tidsenhet är alltså både daterat och direkt felaktigt.

Samtidigt är det sant att det krävs energi motsvarande omkring 0,5 procent av världens elproduktion för att hålla bitcoinnätverket säkert. Det är emellertid ett litet pris att betala för ett globalt och fritt monetärt system som kan främja konkurrens och innovation på en finansmarknad som hittills har varit präglad av monopol och kartelliknande beteenden.

En form av digitalt guld

Det är inte en tillfällighet att bitcoin lanserades just efter finanskrisen 2007-2008, när förtroendet för traditionella banker och finansmyndigheter med rätta var kört i botten.

Vi befinner oss nu, tolv år senare, i en tid med minusräntor och centralbanker som trycker nya pengar snabbare än någonsin tidigare. Mot denna bakgrund ser fler och fler på bitcoin som ett sätt att skydda sina sparpengar mot inflation. Det kan nämligen aldrig skapas fler än 21 miljoner bitcoin, och ingen myndighet i världen kan ändra på det.

Det är huvudförklaringar till att vi just nu ser några av världens mest erkända investerare allokera mellan en och fem procent av sitt kapital till bitcoin. På det sättet har bitcoin utvecklats till att bli en form av digitalt guld, men utan förödelsen som traditionell gruvdrift innebär och utan de kostnader som kommer av att hantera fysiska råvaror.

Bättre än banksystemet

Vidare är bitcoin också ett revolutionerande och gränsöverskridande betalningsinstrument. Både nätverket och marknaden är öppna dygnet runt, årets alla dagar, med handelsplatser över hela världen. Detta gör att du kan köpa bitcoin med din lokala valuta, skicka till andra sidan av jorden, sälja och få betalt i en annan valuta inom loppet av en sekund. Avgifterna är dessutom väsentligt mycket lägre än via en bank och avsändare och mottagare kan använda olika tjänster för att genomföra transaktionen.

I dag är det omöjligt för dig som svensk att skicka pengar till en norrman på julafton, för de snabba systemen Swish och den norska motsvarigheten Vipps är precis som all annan fintech byggd på låsta nätverk som har stängt på röda dagar. Går man via bitcoin i stället kan pengarna flyttas helt fritt från SEK till NOK, via reglerade handelsplatser, oavsett när på året eller dygnet handeln sker. Den typen av lösningar finns redan i dag och vinner ny mark i rask takt.

På samma sätt som med internet kan vem som helst använda bitcoin om de så önskar. Detta gör att de två miljarder människor i världen som i dag är utestängda från det etablerade banksystemet till slut har fått tillgång till finansiella tjänster. Vi ser därför en kraftig tillväxt i användning av bitcoin i länder som kämpar mot hög inflation och bland gästarbetare som vill skicka hem pengar till sina anhöriga utan att behöva betala upp till 30 procent i avgifter.

Okunskap löser inget

Men kriminella använder också bitcoin. De använder det till att betala för narkotika, men även till att hålla liv i demokratirörelser i totalitära regimer. Bitcoin och kryptovalutor är på inget sätt fritt från utmaningar, men lösningarna på dessa utmaningar hittar man genom att närma sig fenomenet med ett öppet sinne och med kunskap.

Polisen har utvecklat effektiva system för att spåra bitcointransaktioner, konsumenter varnas regelbundet om volatiliteten, bitcoinminers söker ständigt efter förnybara energikällor för att minimera klimatavtrycket och genom EU:s femte penningtvättsdirektivet kan myndigheterna säkerställa att bitcoin inte blir en fristad för penningtvätt och terrorfinansiering.

Det finns med andra ord en rad bra och effektiva lösningar på många av utmaningarna, och det arbetas hela tiden för att hitta lösningar även för de övriga. Att bara hytta med näven och sprida okunskap bidrar dock inte speciellt mycket till att vi kommer närmare dem.

Torbjørn Bull Jenssen,
Vd för Arcane Crypto (“Arcane” på Stockholmsbörsen)

Vill du skicka in en debattartikel till oss? Mejla den till info@trijo.co.

Följ Trijo News på FacebookTwitter och Instagram.

Testa Trijos kryptobörs - helt utan avgifter!

Relaterade artiklar

Ta del av de senaste nyheterna.