Debatt: “Vi behöver inte alltid möta bitcoinkritikerna på deras egen planhalva”

Som bitcoinentusiast är en vanlig kritik man får höra att bitcoin saknar ett “underliggande värde”. Vad som sägs är i grund och botten att bitcoin egentligen inte är värt någonting. Det är endast spekulation, menar man, som är upphovet till bitcoins köpkraft, och ett pris baserat på spekulation är ett pris utan något konkret existensberättigande.

Detta är varför kända bitcoinkritiker såsom Nassim Taleb och Peter Schiff påstår att priset på bitcoin oundvikligen kommer att röra sig mot noll.

ANNONS

Lätt för begreppsförvirring

Som så ofta är fallet när det rör sig om filosofiska koncept såsom “värde” hamnar vi lätt i någon form av begreppsförvirring.

Det är inte alltid enkelt att urskönja vad våra meningsmotståndare menar med orden de använder, och ofta befinner sig konflikten på en annan nivå än vad vi kanske tror vid en första anblick. Jag tänkte därför försöka belysa hur denna typ av kryptokritik springer ur vissa antaganden som inte alla nödvändigtvis är överens om.

Två olika teorier

Inom den ekonomiska värdeteorin (alltså studiet av förekomsten eller uppkomsten av “värden”) skiljer man i breda drag mellan egenvärdesteorin, och den subjektiva värdeteorin.

Kort sagt stipulerar egenvärdesteorin att varor innehar något som kan kallas för ett “inneboende värde”, ofta kopplat till dess så kallade “nytta” samt dess tillverkningsprocess, medan den subjektiva värdeteorin utgår från att vad vi kallar “värdet” av en vara alltid är en produkt av subjektiva värderingar (jag själv råkar tillhöra den senare skolan).

Cykel som exempel

Om vi tar en cykel som exempel, och frågar egenvärdesteoretikern och den subjektiva värdeteoretikern vad cykeln är värd, kommer vi att få två väldigt olika svar.

Egenvärdesteoretikern kommer att ge dig en komplicerad formel för hur en kombination av svårigheten att få fram tillverkningsmaterialet, tillverkningsprocessens komplexitet, samt cykelns olika funktioner såsom antalet växlar, snabbhet och packkapacitet, ger cykeln ett visst “underliggande värde”, som sedan med viss (eller, ja, stor) svårighet kan översättas till ett pris i svenska kronor.

Den subjektiva värdeteoretikern kommer å sin sida blott att höja på ena ögonbrynet och säga: “Det beror på vem du frågar”. Enligt den subjektiva värdeteorin är nämligen värdet av en vara endast en flytande överenskommelse mellan två eller flera parter – något “underliggande värde” existerar inte. Om jag är villig att sälja min cykel för 1 000 kronor, och du är villig att köpa den för 1 000 kronor, ja, då är den värd 1 000 kronor. Det utesluter inte att cykeln för någon annan kan vara värd 2 000 kronor, eller 500 kronor. Värdet på en vara är med andra ord subjektivt.

Guld som värdebevarare

Ett exempel på en egenvärdesteoretiker är den nyss nämnda guldprofilen Peter Schiff. Schiff har upprepade gånger påstått att vad som ger guld dess värde är dess användningsområden; av guld kan du göra smycken, klockor, det kan användas inom tandläkarkonsten och är en essentiell hårdvara i mycket av vår teknik. Därför har guld, till skillnad från bitcoin, ett värde på riktigt.

Vad Schiff dock så smidigt undviker att nämna är att mindre än hälften av världens guld används inom dessa industrier. Resten av guldet är så kallat investeringsguld, och ägs av ingen annan anledning än som en ren värdebevarare – precis vad bitcoin aspirerar på att vara, med andra ord. Om människor skulle sluta vara överens om att guld är en värdebevarare skulle guldpriset sjunka markant.

Egenvärdesteoretikern skulle här säga att priset på guld är högre än dess egentliga värde; den subjektiva värdeteoretikern skulle påminna oss om att guld inte har eller någonsin haft ett “underliggande värde”, och att priset på guld både som en användbar metall och som en värdebevarande metall inte är någonting annat än en ren överenskommelse.

Beror på vem du frågar

Bakom frågan om bitcoins underliggande värde döljer sig alltså djupare frågor om vad vi anser att ett värde egentligen är.

Det finns givetvis kryptoentusiaster som, i lojalitet till egenvärdesteorin, antingen medger att bitcoin egentligen inte är “värt” någonting, eller hittar på egna magiska formler för hur egenskap A + egenskap B = bitcoinvärde C.

Men det är viktigt att komma ihåg att vi inte alltid måste möta skeptikern på dennes planhalva.

Ibland räcker det med att säga: “Om bitcoin har ett värde? Ja, det beror på vem du frågar.”

Henry Englund,
Bitcoinintresserad filosofistudent från Uppsala

—

Vill du skicka in en debattartikel till oss? Mejla den till info@trijo.co.

Följ Trijo News på Facebook, Twitter och Instagram.