Den tveklöst vanligaste frågan jag får som vd för Trijo och Trijo News är om det är rätt tillfälle att investera i bitcoin eller inte. Ofta kommer frågan från personer med ingen eller lite kunskap om varken investeringar eller kryptovalutor.
Frågan är så klart omöjlig att besvara med någon form av säkerhet, men i den här artikeln tänkte jag ge er sju exempel på varför jag tror att just nu och möjligen de kommande månaderna kan vara den allra sista chansen köpa en hel bitcoin för under 10 000 dollar.
1. Historien tenderar att upprepar sig
Ta en ordentlig titt på bilderna ovan. De visar prisutvecklingen för bitcoin mellan 2011 och 2012, mellan 2013 och 2016, samt mellan 2017 och i dag. Graferna på de tre bilderna är väldigt lika varandra, men det mest intressanta med dem är den lilla uppgången vi ser längst till höger på respektive bild. 2012 och 2016 var denna mindre uppgång början på nästa prisrusning, och nu ser vi återigen en liknande uppgång. Om historien upprepar sig än en gång kan nästa stora värdeökning vara nära.
På första bilden ökade bitcoins värde med omkring 3 690 procent, på den andra ökade värdet med 3 850 procent, och på den tredje bilden ökade värdet med 3 000 procent. Om samma kursrusning inträffar igen skulle det innebära att en bitcoin kommer nå ett nytt prisrekord på 240 000 dollar inom bara något år eller två.
Visst, priset på bitcoin har ökat med nästan hundra procent sedan i början av året, men har man is i magen kan man våga riskera en liten dipp nedåt innan det förhoppningsvis tar fart uppåt igen. Det är alltid enklare att lyckas med framgångsrika investeringar om man investerar långsiktigt.
2. Institutionella investerare har hoppat på tåget
För att stora, institutionella investerare som fonder och investmentbolag ska intressera sig för en tillgång behövs inte bara goda chanser till procentuellt hög avkastning, det krävs också att det är möjligt att investera stora summor pengar. Varje investering kostar nämligen både tid och pengar att undersöka och utvärdera, så om avkastningen i rena pengar blir för låg finns det förmodligen bättre investeringar att göra, även om dessa inte skulle ge samma procentuella avkastning.
En jämförelse skulle kunna vara att du som läser den här artikeln får chansen att investera i en tillgång som garanterat kommer att öka med 2 900 procent det kommande året. Problemet är bara att du inte kan investera mer än en krona totalt (till exempel för att marknaden för tillgången fortfarande är väldigt liten). Din procentuella avkastning skulle alltså bli riktigt god, 2 900 procent på bara ett år, men i rena pengar kommer din investering bara ha ökat från en krona till 30 kronor. Skulle du ändå tycka att det var värt din tid och energi att sätta dig in i investeringen, eller skulle du prioritera att lägga tiden på något annat?
Institutionella investerare har tidigare haft precis det problemet när det kommer till investeringar i bitcoin och andra kryptovalutor, även om problemet i deras fall är hundratals miljoner gånger större.
Så sent som i september 2015 – för mindre än fyra år sedan – var det totala värdet på samtliga bitcoin fortfarande ”bara” 3,3 miljarder dollar. Det innebär att en institutionell investerare som i normalfallet investerar en miljard dollar åt gången skulle ha köpt upp en tredjedel av alla bitcoin, vilket både blir svårt, direkt kurspåverkande men också alldeles för riskabelt. I dag, när en bitcoin kostar 8 000 dollar och samtliga bitcoin har ett totalt värde på drygt 140 miljarder dollar är det både enklare och mindre riskabelt att investera stora summor pengar i kryptovalutan.
3. Den så kallade OTC-handeln ökar
OTC är en förkortning för ”over the counter” och kan översättas till ”över disk”. I investeringssammanhang är OTC-handel den handel som inte sker på den öppna marknaden och som därmed inte påverkar kursen lika mycket.
När det gäller aktier sker OTC-handel oftast mellan storägare i bolag, som till exempel när H&M:s styrelseordförande och största ägare Stefan Persson bestämmer sig för att lägga några hundra miljoner kronor på fylla på sitt lager av H&M-aktier ytterligare. Om Stefan Persson skulle göra detta på den öppna börsmarknaden skulle hans köp driva upp kurserna ordentligt, vilket innebär att varje aktie han köper blir dyrare än den förra. Det blir därför mer ekonomiskt smart att i stället köpa aktierna från en eller ett fåtal andra storägare, och genomföra affären till en fast aktiekurs helt utanför börsen.
Samma sak gäller även kryptovalutor: om du vill köpa stora mängder bitcoin vill du helst göra det utanför den öppna marknaden för att inte riskera att driva upp priset och i slutändan betala onödigt mycket för det du köpte. Fram till nyligen fanns det bara ett fåtal OTC-förmedlare för kryptovalutor – det var helt enkelt väldigt svårt att hitta någon som både ägde så många bitcoin storköpare ville köpa, och dessutom var intresserade av att sälja dem. Men i takt med att intresset har ökat har också utbudet av företag och privatpersoner som kan förmedla den här typen av stora affärer ökat.
4. Intresset för kryptovalutor ökar
Det är knappast mind-blowing att det breda intresset för bitcoin och andra kryptovalutor tenderar att följa samma utveckling som priserna. När kurserna går upp får kryptovalutor mer medialt utrymme (vilket vi förklarar närmare här) och det gör i sin tur att fler vanliga småsparare får upp ögonen för dem.
Allra störst är så klart intresset när medierna sätter rubriker i stil med ”Bitcoin når nya rekordnivåer” eller ”Bitcoin upp 30 000 procent sedan årsskiftet” – som de gjorde under hösten 2017 – men när bubblan till slut spricker – som den gjorde i slutet av 2017 – vänder intresset ner lika snabbt som priset.
Grafen ovan visar antalet googlingar på sökordet ”bitcoin” mellan 2017 och i dag. Notera dock att grafen endast går upp till 100, vilket beror på att Google inte skriver ut det faktiska antalet googlingar som görs på ett visst sökord, bara deras egen relativa skala från noll till hundra.
Vad grafen däremot visar med all önskvärd tydlighet är att intresset för bitcoin är nära tre gånger så stort i dag jämfört med vad det var precis innan rusningarna började i början av 2017.
5. Regleringar och riktlinjer etableras
Osäkerhet får kurser att gå ner, det är en gammal sanning i finanskretsar. Både dåliga nyheter och bra nyheter tenderar att vara bättre för en tillgångs prisutveckling, än osäkerhet och väntan. Detsamma gäller även bitcoin och andra kryptovalutor, så när tydliga regleringar och direktiv nu växer fram för kryptobranschen borde effekten på branschen i stort i slutändan bli positiv. Detta även om regleringar och riktlinjer till viss del begränsar utveckling och innovation på området.
Just nu arbetar myndigheter över hela världen med att hitta sätt att reglera och kontrollera kryptovalutor så att de passar in i det traditionella finansiella systemet. Oftast handlar det inte om att försöka förhindra eller förbjuda, utan snarare om att säkerställa att staten kan ta ut skatt och motverka kriminell verksamhet. De som ligger i framkant med detta är de som redan har hunnit införa kryptospecifik lagstiftning, som Schweiz, Estland och en handfull andra. I andra änden av skalan hittar vi också giganter som Kina och Indien som har valt att helt eller delvis förbjuda kryptovalutor.
Oavsett vad reglerna säger är dock tydliga regler efterlängtat för företag och andra som är aktiva i den här relativt nya branschen. Med tydliga riktlinjer kan man bygga stabila verksamheter som inte riskerar att stängas ner över en natt, vilket låter branschen växa och med den även priserna på kryptovalutor.
6. Antalet dagliga bitcointransaktioner ökar kraftigt
Grafen ovan visar det dagliga antalet transaktioner som genomförs med hjälp av bitcoin från 2009 fram till i dag. Antalet transaktioner kan ses som en indikator på hur mycket en kryptovaluta faktiskt används, men det kanske mest intressanta med den här grafen är att antalet dagliga bitcointransaktioner återigen är uppe på samma nivåer som på toppen av bubblan 2017.
7. Bitcoin lightning network
Ett stort problem för bitcoins möjligheter att bli ett framtida betalmedel är att det bara ryms ett visst antal transaktioner per block i blockkedjan. Visst, det går så klart alltid bra att välja att betala en högre transaktionsavgift för att få en plats i nästkommande block. Om du till exempel ska skicka en miljon kronor är det helt rimligt att betala en avgift på 70 kronor för att transaktionen ska skrivas in på blockkedjan. Men om det du köpte till exempel var en kaffe för 45 kronor, blir det inte riktigt ekonomiskt försvarbart att betala ytterligare 70 kronor i transaktionsavgifter.
Men det är precis där nya bitcoin lightning network kommer in i bilden. I stället för att varje transaktion som görs skrivs in direkt på blockkedjan är lightning network ett ytterligare lager av transaktionshistorik som ligger utanför huvudblockkedjan. På så sätt kan mindre och dagliga transaktioner, som att du köper en kaffe, göras utan dyra avgifter eller långa väntetider.
Lightning network är fortfarande nytt och har inte riktigt slagit igenom som alternativ, men det händer otroligt mycket inom det här området just nu, och det är förmodligen bara en tidsfråga innan lightning network börjar användas i stor skala. Och mer användning borde i sin tur kunna ha en minst sagt positiv effekt på priserna.
Här kan du läsa mer om bitcoin lightning network.
Totte Löfström,
Kryptoexpert och vd för Trijo och Trijo News
—
