Riksbanken har mellan åren 2015 och 2021 köpt tillgångar, i form av värdepapper, i mycket stor omfattning. I slutet av 2021 uppgick dessa tillgångar till 975 miljarder kronor.
Syftet med dessa tillgångsköp har varit att stimulera inflationen, som då låg under det så kallade tvåprocentsmålet.
Under pandemin ville man med köpen även stabilisera finansmarknaderna, men också trygga kreditförsörjningen.
Har fått kritik
Kritik har dock riktats mot Riksbankens tillgångsköp och flera aktörer har ställt sig frågande till hur effektiva dessa åtgärder egentligen har varit. Man har även påpekat att köpen kan ha önskade sidoeffekter.
Nu vill Riksrevisionen, en svensk myndighet som har till uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten, granska Riksbankens tillgångsköp. Det skriver Riksrevisionen på sin sajt.
”Svårt att definiera”
Myndigheten vill ta reda på om Riksbanken har använt dessa tillgångsköp som penningpolitiskt verktyg på ett effektivt sätt.
”En god idé. Sen blir det väl svårt att definiera ’på ett effektivt sätt’ så att alla parter är nöjda”, skriver Anders Nordberg, makroekonom på Länsförsäkringar, på Twitter.
En god idé. Sen blir det väl svårt att definiera ”på ett effektivt sätt” så att alla parter är nöjda.
Riksbankens användning av tillgångsköp | Riksrevisionen https://t.co/5a6q43kZxs
— Anders Nordberg (@makroanders) September 14, 2022
